Kapitel I – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Byggproduktförordningen (CPR), Kapitel I.
1.Lagtext#
Artikel 1 – Innehåll och mål#
1. I denna förordning fastställs harmoniserade regler för utsläppande och tillhandahållande på marknaden av byggprodukter, oavsett om detta sker inom ramen för en tjänst eller inte, genom att det fastställs
a) harmoniserade regler om hur byggprodukternas miljö- och säkerhetsprestanda ska uttryckas i förhållande till deras väsentliga egenskaper, inbegripet regler om livscykelanalys,
b) produktkrav i fråga om miljö, funktion och säkerhet för byggprodukter.
2. I denna förordning fastställs också
a) rättigheter och skyldigheter för ekonomiska aktörer som hanterar byggprodukter eller komponenter till byggprodukter, och
b) skyldigheter för andra aktörer som tillhandahåller tjänster i samband med tillverkning och saluföring av produkter som omfattas av denna förordning.
3. Denna förordning syftar till att bidra till att den inre marknaden fungerar effektivt genom att säkerställa fri rörlighet för säkra och hållbara byggprodukter i unionen. Den syftar också till att bidra till målen för den gröna och den digitala omställningen genom att förebygga och minska byggprodukternas inverkan på miljön och människors hälsa och säkerhet.
Artikel 2 – Tillämpningsområde#
1. Denna förordning ska tillämpas på byggprodukter, inbegripet begagnade produkter, och på följande föremål:
a) Produkters nyckelkomponenter.
b) Delar eller material som är avsedda att användas för produkter som omfattas av denna förordning, om tillverkaren av delarna eller materialen begär det.
2. Denna förordning är inte tillämplig på
a) hissar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU (21), rulltrappor eller komponenter till dessa,
b) krav eller prestandabedömning som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 (22) och som täcks av de kommissionens delegerade akter som avses i artikel 11.8 i det direktivet.
3. Medlemsstaterna får från tillämpningen av denna förordning undanta produkter som omfattas av dess tillämpningsområde och som släpps ut på marknaden i unionens yttersta randområden i den mening som avses i artikel 349 i EUF-fördraget. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om de nationella lagar och andra författningar där sådana undantag föreskrivs. De ska säkerställa att undantagna produkter inte är försedda med den CE-märkning som avses i artikel 17. Produkter som släpps ut på marknaden på grundval av ett sådant undantag ska inte anses ha släppts ut på marknaden i unionen i den mening som avses i denna förordning.
Artikel 3 – Definitioner#
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. byggprodukt: varje format eller formlöst fysiskt föremål, inklusive 3D-utskrivna produkter, eller en byggsats som släpps ut på marknaden, inbegripet genom att levereras till byggarbetsplatsen, för att permanent infogas i byggnadsverk eller delar därav, med undantag för föremål som först måste integreras i en byggsats eller någon annan byggprodukt innan de permanent infogas i byggnadsverk.
2. produkt: den byggprodukt eller ett annat föremål som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde som anges i artikel 2.
3. permanent: avsedd att finnas kvar i byggnadsverket, eller i delar därav, efter det att bygg- eller renoveringsprocessen har slutförts.
4. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en produkt för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, antingen mot betalning eller kostnadsfritt, oavsett om det sker i samband med tillhandahållande av en tjänst eller inte.
5. utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en produkt på unionsmarknaden eller tillhandahållande för första gången av en begagnad produkt på unionsmarknaden efter demontering av en sådan produkt.
6. prestanda: den grad i vilken en produkt har vissa skalbara väsentliga egenskaper.
7. väsentliga egenskaper: de egenskaper hos produkten som hänför sig till de grundläggande krav för byggnadsverk som anges i bilaga I, och de som är förtecknade som förhandsbestämda väsentliga miljöegenskaper i bilaga II.
8. produktkrav: en egenskap, som anges i bilaga III, som en produkt måste ha för att få släppas ut på marknaden.
9. ekonomisk aktör: tillverkare, tillverkarens representant, importör, distributör, leverantör av distributionstjänster eller varje annan fysisk eller juridisk person som omfattas av denna förordning med avseende på tillverkning eller återtillverkning av produkter, inbegripet produkter som ska återanvändas, eller tillhandahållande på marknaden av sådana produkter, i enlighet med denna förordning.
10. tillverkare: en tillverkare enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EU) 2019/1020.
11. 3D-dataset: en uppsättning numeriska data som beskriver ett föremåls form genom dess yttre dimensioner och dess hålrum.
12. byggnadsverk: byggnader och anläggningsarbeten, oavsett om de är belägna över eller under mark eller vatten, inbegripet men inte begränsat till vägar, broar, tunnlar, pyloner och andra anläggningar för elöverföring, kommunikationskablar, rörledningar, akvedukter, dammar, flygplatser, hamnar, vattenvägar och anläggningar som ligger till grund för järnvägsräls.
13. nivå: resultatet av en bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper, uttryckt som ett numeriskt värde.
14. klass: en uppsättning nivåer för en produkts prestanda som avgränsas av ett lägsta och ett högsta värde.
15. tröskelnivå: en produkts lägsta eller högsta prestandanivå med avseende på en viss väsentlig egenskap.
16. nyckelkomponent: en del som används som komponent eller reservdel till en produkt och som i en harmoniserad teknisk specifikation har angetts som väsentlig för en produkts karakterisering, säkerhet eller prestanda.
17. byggsats: en produkt som släppts ut på marknaden av en enda ekonomisk aktör som en uppsättning av minst två separata föremål, som ingendera behöver vara en produkt i sig, avsedda att tillsammans infogas i byggnadsverk.
18. europeiskt bedömningsdokument eller EAD: ett dokument som antagits av de tekniska bedömningsorganens organisation i syfte att utfärda europeiska tekniska bedömningar.
19. europeisk teknisk bedömning eller ETA: den dokumenterade bedömningen av en produkts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med respektive europeiska bedömningsdokument.
20. begagnad produkt: en produkt som inte är avfall eller som upphört att vara avfall i enlighet med direktiv 2008/98/EG och som minst en gång har installerats i ett byggnadsverk, och som
a) inte har genomgått en process som går utöver återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation genom vilka produkter eller produktkomponenter bereds så att de kan återanvändas för byggändamål utan någon annan förbehandling, eller
b) har genomgått en omarbetningsprocess som går utöver återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring och reparation och som enligt den tillämpliga harmoniserade tekniska specifikationen klassificeras som icke väsentlig för produktens prestanda.
21. avsedd användning: en produkts ändamål enligt de tillämpliga harmoniserade tekniska specifikationerna eller europeiska bedömningsdokument.
22. deklarerad användning: den användning som tillverkaren avser, inbegripet användningsvillkor, enligt vad som anges i teknisk dokumentation, på etiketter, i allmän produktinformation, i bruksanvisningar, i säkerhetsinformation eller i reklammaterial.
23. reparation: processen att laga en defekt produkt eller byta ut dess defekta komponenter för att återställa produkten till ett skick som möjliggör deklarerad användning.
24. underhåll: en åtgärd som utförs för att behålla en produkt i ett skick där den kan fungera på det sätt som anges.
25. återtillverkad produkt: en produkt som inte är avfall, eller som upphört att vara avfall i enlighet med direktiv 2008/98/EG, som har installerats minst en gång i ett byggnadsverk och som har genomgått en omarbetningsprocess som går utöver kontroll, rengöring och reparation och som enligt den tillämpliga harmoniserade tekniska specifikationen klassificeras som väsentlig för produktens prestanda.
26. risk: risk enligt definitionen i artikel 3.18 i förordning (EU) 2019/1020.
27. produkttyp: en abstrakt modell av enskilda produkter vilken bestäms av den avsedda användningen och en uppsättning egenskaper som utesluter alla variationer i fråga om prestanda eller uppfyllande av produktkrav som fastställs i eller i enlighet med denna förordning, medan identiska produkter från andra tillverkare tillhör andra produkttyper.
28. teknikens utvecklingsnivå: ett sätt för att uppnå ett visst mål som är antingen den mest ändamålsenliga och avancerade eller i närheten av den, eller ett sätt som vid tidpunkten i fråga är möjligt genom tillämpning av vedertagna tekniker, oavsett om det rör sig om den tekniskt mest avancerade lösningen eller inte.
29. materialåtervinning: materialåtervinning enligt definitionen i artikel 3.17 i direktiv 2008/98/EG.
30. leverantör av distributionstjänster: leverantör av distributionstjänster enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1020.
31. produktfamilj: alla produkttyper som tillhör en av de familjer som förtecknas i bilaga VII.
32. produktkategori: en undergrupp av produkttyper i en viss produktfamilj som omfattar de produkttyper som har en viss avsedd användning gemensamt i enlighet med harmoniserade tekniska specifikationer eller europeiska bedömningsdokument.
33. tillverkningskontroll i fabriken: dokumenterad, fortlöpande och intern tillverkningskontroll i en tillverkningsanläggning med avseende på vissa parametrar eller kvalitetsaspekter vilken återspeglar särdragen hos respektive produktfamilj eller produktkategori och respektive tillverkningsprocesser, syftar till konstant prestanda eller kontinuerligt uppfyllande av produktkrav som utförs i enlighet med bilaga IX.
34. importör: en importör enligt definitionen i artikel 3.9 i förordning (EU) 2019/1020.
35. distributör: en fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden, inbegripet genom att erbjuda produkter till försäljning, uthyrning eller avbetalningsköp, eller visa produkter för kunder eller installatörer i samband med kommersiell verksamhet, och inbegripet vid distansförsäljning, oavsett om det sker mot betalning eller inte.
36. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från en tillverkare har rätt att i tillverkarens ställe utföra särskilda uppgifter med avseende på tillverkarens skyldigheter enligt denna förordning.
37. individuellt tillverkad: det att tillverkningen på grund av kundens specifikationer kräver en omjustering av produktionsprocessen jämfört med hur den ser ut för alla andra produkter som tillverkas för andra kunders räkning av den ekonomiska aktören i fråga.
38. mikroföretag: ett mikroföretag enligt definitionen i artikel 2.3 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG (23).
39. specialtillverkad: det att det på grund av kundens specifikationer finns en variation i fråga om storlek eller material jämfört med alla andra produkter som tillverkas för andra kunders räkning av den ekonomiska aktören i fråga.
40. permalänk: en internetlänk till en webbplats som är stabil vad gäller både innehåll och adress (URL).
41. databärare: en linjär streckkodssymbol, en tvådimensionell symbol eller något annat automatiskt dataupptagningsmedium för identifiering som kan läsas av en anordning.
42. harmoniserade tekniska specifikationer: harmoniserade prestandastandarder som gjorts obligatoriska vid tillämpningen av denna förordning i enlighet med artikel 5.8, de genomförandeakter som avses i artikel 6.1 och de delegerade akter som avses i artiklarna 7.1, 9.3 och 10.2.
43. europeisk standardiseringsorganisation: en europeisk standardiseringsorganisation enligt definitionen i artikel 2.8 i förordning (EU) nr 1025/2012.
44. process som inte innebär serietillverkning: en process som varken är till övervägande del automatiserad eller till övervägande del bygger på löpandebandsteknik, och som inte upprepas särskilt ofta i förhållande till produktionsvolymen av den berörda ekonomiska aktören eller av de ekonomiska aktörer som tillhör samma grupp av företag, fastställd av en gemensam kontrollerande fysisk eller juridisk person, eller samma organisationsstruktur.
45. tillbakadragande: tillbakadragande enligt definitionen i artikel 3.23 i förordning (EU) 2019/1020.
46. återkallelse: återkallelse enligt definitionen i artikel 3.22 i förordning (EU) 2019/1020.
47. onlinemarknadsplats: en leverantör av en förmedlingstjänst som använder ett onlinegränssnitt som gör det möjligt för kunder att ingå distansavtal med ekonomiska aktörer om försäljning av produkter.
48. onlinegränssnitt: onlinegränssnitt enligt definitionen i artikel 3.15 i förordning (EU) 2019/1020.
49. leverantör: varje fysisk eller juridisk person som tillhandahåller råmaterial, intermediära produkter eller begagnade produkter till tillverkare eller till andra personer som tillhandahåller råmaterial, intermediära produkter eller begagnade produkter till tillverkare.
50. tjänsteleverantör: varje fysisk eller juridisk person som tillhandahåller en tjänst till en tillverkare eller en leverantör av en nyckelkomponent, förutsatt att tjänsten är relevant för tillverkning av produkterna, inbegripet deras konstruktion, eller deras demontering i fall av begagnade produkter.
51. ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008.
52. marknadskontrollmyndighet: en marknadskontrollmyndighet enligt definitionen i artikel 3.4 i förordning (EU) 2019/1020.
53. livscykel: på varandra följande och sammanlänkade stadier under en produkts livslängd, från förvärv av råmaterial eller framställning ur naturresurser, eller, när det gäller produkter som tidigare varit infogade i ett byggnadsverk, från den senaste demonteringen från byggnadsverket, till slutligt bortskaffande.
54. central samordningspunkt: den myndighet som utsetts till kontaktpunkt för kontakter med kommissionen och andra medlemsstater i frågor som rör byggprodukter.
55. anmält organ: ett organ för bedömning av överensstämmelse som har bemyndigats att utföra tredjepartsbedömningar och tredjepartsverifieringar enligt denna förordning och som har anmälts i vederbörlig ordning.
56. anmälande myndighet: det enda offentliga förvaltningsorgan – utsett i enlighet med denna förordning – som ansvarar för att anmäla och övervaka anmälda organ.
57. tekniskt bedömningsorgan eller TAB: ett organ, utsett i enlighet med denna förordning, som utfärdar europeiska tekniska bedömningar på grundval av europeiska bedömningsdokument.
58. utnämnande myndighet: det enda offentliga förvaltningsorgan – utsett i enlighet med denna förordning – som ansvarar för att utse och övervaka tekniska bedömningsorgan i en medlemsstat.
59. produkt som utgör en risk: en produkt som när som helst under livscykeln i sig kan inverka negativt på människors hälsa och säkerhet eller miljön eller på uppfyllandet av grundläggande krav för byggnadsverk när den infogas i sådana verk, i en omfattning som med hänsyn tagen till teknikens utvecklingsnivå går utöver vad som kan anses rimligt och godtagbart i förhållande till den avsedda användningen under normala eller rimligen förutsebara användningsförhållanden.
60. produkt som utgör en allvarlig risk: en produkt som utgör en allvarlig risk enligt definitionen i artikel 3.20 i förordning (EU) 2019/1020.
61. biprodukt: biprodukt i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2008/98/EG.
62. återvinningsbarhet: ett materials eller en produkts potential att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt separeras, samlas in, sorteras och aggregeras i specifika avfallsflöden för återvinning till sekundära råmaterial, samtidigt som kvalitets- eller funktionsförluster minimeras jämfört med det berörda primära råmaterialet.
63. krisnödvändiga varor: krisnödvändiga varor enligt definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2747 (24) .
64. krisläge för den inre marknaden: ett krisläge för den inre marknaden enligt definitionen i artikel 3.3 i förordning (EU) 2024/2747.
Artikel 4 – Arbetsplan och förberedande fas för utveckling av harmoniserade tekniska specifikationer#
1. Kommissionen ska få stöd från en expertgrupp (expertgruppen för CPR-regelverket). Expertgruppen för CPR-regelverket ska bestå av experter som utsetts av medlemsstaterna samt företrädare för europeiska standardiseringsorganisationer och relevanta europeiska intresseorganisationer som erhåller unionsfinansiering enligt förordning (EU) nr 1025/2012. Expertgruppen för CPR-regelverket ska stödja kommissionen i behandlingen av medlemsstaternas begäranden om harmonisering på unionsnivå genom harmoniserade tekniska specifikationer. Expertgruppen för CPR-regelverket ska i synnerhet bistå kommissionen med att fastställa och uppdatera en arbetsplan för utveckling av harmoniserade tekniska specifikationer, utarbeta det tekniska innehållet i samband med de harmoniserade tekniska specifikationerna, besluta om behovet att inleda förfaranden med avseende på harmoniserade tekniska specifikationer som uppvisar brister, inte är tillgängliga eller inte täcker omedelbara regleringsbehov samt besluta huruvida begagnade produkter ska ingå i de harmoniserade tekniska specifikationerna.
2. Efter samråd med expertgruppen för CPR-regelverket ska kommissionen upprätta en arbetsplan för utveckling av harmoniserade tekniska specifikationer för de produktfamiljer som förtecknas i bilaga VII, inbegripet produktkrav samt allmän produktinformation, bruksanvisningar och säkerhetsinformation, som omfattar åtminstone den följande treårsperioden. Kommissionen ska fastställa prioriteringar i arbetsplanen med hjälp av en transparent och välavvägd metod som ska offentliggöras tillsammans med arbetsplanen. Denna metod ska åtminstone reflektera medlemsstaternas regleringsbehov, säkerhetsfrågor i samband med byggnadsverk och byggprodukter samt unionens mål för klimatet och den cirkulära ekonomin.
Kommissionen ska offentliggöra den första arbetsplanen senast den 8 januari 2026.
Kommissionen ska förnya och uppdatera arbetsplanen minst vart tredje år. Den ska offentliggöra arbetsplanen för den följande treårsperioden ett år innan den gällande arbetsplanen löper ut.
Kommissionen ska varje år informera Europaparlamentet och medlemsstaterna om framstegen med genomförandet av arbetsplanen.
Om kommissionen anser att den inte kan uppnå de mål som anges i arbetsplanen ska den utan onödigt dröjsmål ändra arbetsplanen i enlighet därmed och informera Europaparlamentet och medlemsstaterna om skälen till detta.
3. I överensstämmelse med den arbetsplan som upprättats enligt punkt 2 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och expertgruppen för CPR-regelverket om vilka väsentliga egenskaper de kräver för en produktfamilj eller produktkategori, och de bedömningsmetoder, tröskelnivåer eller prestandaklasser samt de produktkrav som de anser nödvändiga.
När medlemsstaterna underrättar kommissionen om sina regleringsbehov enligt första stycket ska kommissionen inkludera dem eller ange skälen till att det inte är möjligt att inkludera dem.
4. På grundval av de grundläggande krav för byggnadsverk som anges i bilaga I och med beaktande av de regleringsbehov som ingår i medlemsstaternas underrättelse i enlighet med punkt 3 i denna artikel, samt unionens säkerhets-, miljö-, cirkularitets- och klimatmål, ska kommissionen, med stöd av expertgruppen för CPR-regelverket, identifiera de tekniska aspekter som behövs för att utarbeta begäranden om standardisering, inbegripet de relevanta väsentliga egenskaperna. De väsentliga egenskaperna och förteckningen över de förhandsbestämda väsentliga miljöegenskaper som anges i bilaga II ska ligga till grund för utarbetandet av de begäranden om standardisering som avses i artikel 5.2 och de genomförandeakter som avses i artikel 6.1.
5. Kommissionen ska säkerställa att väsentliga egenskaper omfattas av harmoniserade tekniska specifikationer i den mån utarbetandet av sådana specifikationer är tekniskt och ekonomiskt proportionellt.
6. Kommissionen ska, med stöd av expertgruppen för CPR-regelverket, identifiera de produktkrav som avses i artikel 7 samt andra harmoniserade tekniska specifikationer och avgöra om begagnade produkter ska omfattas av eller uteslutas från en begäran om standardisering eller en harmoniserad teknisk specifikation. Expertgruppen för CPR-regelverket ska snarast möjligt rådfrågas om anmälningar från medlemsstaterna i enlighet med artikel 11.5.
7. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra
a) förteckningen över de förhandsbestämda väsentliga miljöegenskaper som anges i bilaga II för att anpassa den till den tekniska utvecklingen och nya miljörisker och för att uppfylla de prioriteringar som fastställts enligt punkt 2 i denna artikel på grundval av medlemsstaternas regleringsbehov,
b) de produktfamiljer som förtecknas i bilaga VII för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen och medlemsstaternas regleringsbehov.
Artikel 5 – Harmoniserade standarder som fastställer väsentliga egenskaper rörande prestanda#
1. Metoderna och kriterierna för bedömning av en produkts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper ska fastställas i harmoniserade standarder som görs obligatoriska genom de genomförandeakter som avses i punkt 8 (harmoniserade prestandastandarder). De harmoniserade prestandastandarderna ska, om så är lämpligt och utan att äventyra resultatens korrekthet, tillförlitlighet eller stabilitet, ange metoder för bedömning av en produkts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper som är mindre betungande än provning.
2. Kommissionen ska i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som fastställer väsentliga egenskaper och bedömningsmetoder för dessa för en eller flera produktfamiljer eller för en eller flera produktkategorier inom en familj. I begäran om standardisering ska de grundläggande principerna och referenspunkterna för fastställandet av dessa väsentliga egenskaper och bedömningsmetoder anges. I begäran om standardisering ska det uttryckligen anges om den omfattar eller utesluter begagnade produkter.
3. Som en del av de begäranden om standardisering som avses i punkt 2 i denna artikel får kommissionen också begära att de europeiska standardiseringsorganisationerna tillhandahåller de tekniska detaljer som behövs för genomförandet av det bedömnings- och verifieringssystem som ska tillämpas i enlighet med de delegerade akter som avses i artikel 10.2.
4. De begäranden om standardisering som avses i punkt 2 får omfatta en begäran om att föreslå en eller flera av följande faktorer:
a) Frivilliga eller obligatoriska tröskelnivåer i förhållande till de väsentliga egenskaperna.
b) Prestandaklasser i förhållande till de väsentliga egenskaperna.
c) De väsentliga egenskaper som tillverkarna alltid ska deklarera.
I sådana begäranden om standardisering ska de grundläggande principerna och referenspunkterna för fastställandet av de begärda faktorerna anges.
5. Om kommissionen i sin begäran om standardisering har inkluderat en begäran om ett förslag i enlighet med punkt 4 i denna artikel, ges den befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att komplettera denna förordning genom att för de produktfamiljer eller produktkategorier och för de faktorer som omfattas av begäran i fråga fastställa de faktorer som avses i punkt 4 första stycket i den här artikeln.
Efter samråd med expertgruppen för CPR-regelverket får kommissionen avvika från förslagen från den europeiska standardiseringsorganisationen.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89, oberoende av eventuella tidigare begäranden om standardisering men på grundval av råden från expertgruppen för CPR-regelverket, för att komplettera denna förordning genom att fastställa de faktorer som anges i punkt 4 första stycket i den här artikeln i förhållande till någon av de grupperingar av väsentliga horisontella egenskaper som förtecknas i bilaga X.
6. I de fall där det på grundval av en produkts beskaffenhet eller tekniska egenskaper är uppenbart att provning skulle vara onödig eller överflödig, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att komplettera denna förordning genom att fastställa villkor enligt vilka en produkt ska anses uppfylla en viss nivå eller en viss tröskelnivå eller uppfylla kraven för en prestandaklass utan provning eller utan ytterligare provning.
7. Kommissionen ska bedöma huruvida harmoniserade standarder överensstämmer med relevanta begäranden om standardisering, med denna förordning och med annan unionsrätt, inbegripet allmänna rättsprinciper. Kommissionen får bedöma huruvida harmoniserade standarder överensstämmer med andra harmoniserade standarder enligt denna förordning eller med andra harmoniserade standarder till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Kommissionen ska utföra den bedömning som avses i första stycket i denna punkt och skriftligen lägga fram sina skäl för den relevanta europeiska standardiseringsorganisationen och expertgruppen för CPR-regelverket inom sex månader efter det att den berörda harmoniserade standarden har överlämnats till den. Om kommissionen anser att en standard, eller en del av den, är otillfredsställande ska den ange bristerna. För att kommissionen ska kunna fullgöra denna skyldighet inom den tidsramen ska de europeiska standardiseringsorganisationerna regelbundet informera kommissionen om framstegen med och innehållet i den europeiska standardiseringsprodukten i enlighet med artikel 10.5 i förordning (EU) nr 1025/2012.
8. Om en harmoniserad standard överensstämmer med tillämpliga rättsliga krav och uppfyller de villkor som behöver vara uppfyllda i förhållande till de grundläggande principer och referenspunkter som anges i begäran om standardisering, samt i förhållande till de väsentliga egenskaper som ska omfattas med hänsyn till de grundläggande kraven för byggnadsverk, ska kommissionen utan dröjsmål anta en genomförandeakt som gör den standarden obligatorisk. Ett år efter ett sådant antagande ska den harmoniserade prestandastandarden bli obligatorisk inom ramen för denna förordning, såvida inte ett senare tillämpningsdatum har angetts i genomförandeakten. Ett senare tillämpningsdatum ska anges endast i undantagsfall, och det ska vederbörligen motiveras. En harmoniserad prestandastandard får tillämpas frivilligt från och med dagen för antagandet av genomförandeakten.
Om kommissionen anser att en harmoniserad standard eller en del av den är otillfredsställande får den anta en genomförandeakt som gör den harmoniserade standarden obligatorisk med begränsningar.
De genomförandeakter som avses i första och andra styckena ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 90.2.
Om det inte är möjligt att göra en harmoniserad standard obligatorisk med begränsningar får kommissionen anta en genomförandeakt i enlighet med artikel 6.
9. Om en medlemsstat, Europaparlamentet eller kommissionen, den sistnämnda med stöd av expertgruppen för CPR-regelverket, anser att en harmoniserad prestandastandard inte helt uppfyller tillämpliga rättsliga krav eller villkor som behöver vara uppfyllda i förhållande till de väsentliga egenskaper som ska omfattas med hänsyn till de grundläggande kraven för byggnadsverk, ska förfarandet för formella invändningar mot de harmoniserade standarder som anges i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012 tillämpas.
10. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra bilaga X genom att lägga till ytterligare grupperingar av väsentliga horisontella egenskaper.
Artikel 6 – Andra harmoniserade tekniska specifikationer som fastställer väsentliga egenskaper#
1. Även om utarbetandet av standarder ska prioriteras får kommissionen, med avvikelse från artikel 5.1–5.4 i denna förordning och i syfte att tillgodose medlemsstaternas regleringsbehov och eftersträva målen i artikel 114 i EUF-fördraget, anta genomförandeakter som fastställer väsentliga egenskaper samt bedömningsmetoder och tekniska detaljer för dessa enligt artikel 5 i denna förordning för en eller flera produktfamiljer eller för en eller flera produktkategorier inom en familj.
Dessa genomförandeakter får antas endast om följande villkor är uppfyllda:
a) Kommissionen har begärt, enligt artikel 5.2, att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta en harmoniserad standard, och
i) begäran har inte godtagits, eller
ii) den harmoniserade standard som tillgodoser begäran levereras inte inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012, eller levereras inte senast tre år efter godtagandet av begäran om standardisering, eller
iii) den harmoniserade standarden överensstämmer inte med begäran.
b) Ingen genomförandeakt enligt vad som avses i artikel 5.8 första stycket som gör en harmoniserad standard som omfattar de väsentliga egenskaperna samt bedömningsmetoder och tekniska detaljer för dessa enligt artikel 5 obligatorisk har antagits under de senaste fem åren, eller en sådan genomförandeakt har antagits under de senaste fem åren men med begränsningar enligt artikel 5.8 andra stycket.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.3.
2. Innan kommissionen utarbetar ett utkast till den genomförandeakt som avses i punkt 1 i denna artikel ska den underrätta den kommitté som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 om att den anser att villkoren i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllda.
3. När kommissionen utarbetar utkastet till genomförandeakt ska den ta hänsyn till synpunkter från relevanta organ och expertgruppen för CPR-regelverket och vederbörligen samråda med alla relevanta intresseorganisationer som erhåller unionsfinansiering enligt förordning (EU) nr 1025/2012.
4. Om en genomförandeakt som avses i punkt 1 i denna artikel omfattar samma väsentliga egenskaper eller bedömningsmetoder för en specifik produktfamilj eller produktkategori som en harmoniserad standard till vilken en hänvisning har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller med avseende på vilken en genomförandeakt enligt artikel 5.8 har antagits, ska kommissionen dra tillbaka hänvisningen till den harmoniserade standarden från Europeiska unionens officiella tidning eller upphäva genomförandeakten. Om den genomförandeakt som avses i punkt 1 i den här artikeln endast delvis omfattar den harmoniserade standarden ska kommissionen behålla den genomförandeakt som fastställer en harmoniserad standard som är föremål för begränsningar.
5. Om en medlemsstat eller Europaparlamentet anser att en genomförandeakt som antagits i enlighet med punkt 1 inte helt uppfyller de krav som behöver vara uppfyllda i förhållande till de väsentliga egenskaper som ska omfattas med hänsyn till de grundläggande kraven för byggnadsverk, ska medlemsstaten respektive Europaparlamentet underrätta kommissionen om detta och lämna en ingående redogörelse. Kommissionen ska bedöma denna ingående redogörelse och får vid behov ändra genomförandeakten i fråga.
6. Kommissionen ska följa förfarandet i artikel 5 för att begära en översyn eller uppdatering av de väsentliga egenskaperna eller bedömningsmetoderna för samma produktfamiljer eller produktkategorier som de som omfattas av den genomförandeakt som avses i punkt 1 i den här artikeln. Om den harmoniserade standard som levereras av den europeiska standardiseringsorganisationen är lämplig att anta i enlighet med artikel 5.8 ska kommissionen upphäva den genomförandeakt som antagits i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, eller de delar av den som omfattar samma väsentliga egenskaper eller bedömningsmetoder för samma produktfamiljer eller produktkategorier som de som omfattas av den harmoniserade standarden.
Artikel 7 – Produktkrav och harmoniserade standarder som medför en presumtion om överensstämmelse#
1. Om en produktfamilj, eller en eller flera produktkategorier inom en produktfamilj, omfattas av antingen en harmoniserad prestandastandard eller en genomförandeakt enligt artikel 6.1, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att komplettera denna förordning genom att fastställa produktkrav i enlighet med bilaga III för den produktfamiljen eller produktkategorin, eller för delar därav.
2. Innan produkter som omfattas av denna förordning släpps ut på marknaden ska de uppfylla tillämpliga produktkrav.
3. Kommissionen får, i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012, begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som medför en presumtion o överensstämmelse (frivilliga harmoniserade standarder) för de produktkrav som fastställts genom de delegerade akter som avses i punkt 1 i den här artikeln.
4. Om en frivillig harmoniserad standard som begärts i enlighet med punkt 3 antas av en europeisk standardiseringsorganisation och föreslås för kommissionen för offentliggörande av hänvisningen till den i Europeiska unionens officiella tidning, ska kommissionen bedöma den frivilliga harmoniserade standarden i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012.
5. Om en frivillig harmoniserad standard överensstämmer med tillämpliga rättsliga krav och uppfyller kraven med avseende på de produktkrav som anges i begäran om standardisering, ska kommissionen utan dröjsmål offentliggöra hänvisningen till den standarden i Europeiska unionens officiella tidning.
6. Om hänvisningen till en frivillig harmoniserad standard inte kan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning får kommissionen offentliggöra en sådan hänvisning med begränsningar. Om en hänvisning till en frivillig harmoniserad standard inte kan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och inte kan offentliggöras som en hänvisning med begränsningar, ska kommissionen uppmärksamma den kommitté som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 och expertgruppen för CPR-regelverket på detta.
7. En produkt som omfattas av produktkrav som överensstämmer med de frivilliga harmoniserade standarder, eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska presumeras överensstämma med de produktkrav som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.
8. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ändra bilaga III i syfte att anpassa den till den tekniska utvecklingen och beakta nya risker och miljöaspekter och för att uppfylla de prioriteringar som fastställs i artikel 4, på grundval av medlemsstaternas regleringsbehov.
Artikel 8 – Gemensamma specifikationer som medför en presumtion om överensstämmelse#
1. Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa gemensamma specifikationer som medför ett alternativt sätt att uppfylla de produktkrav som fastställts i enlighet med artikel 7.1.
Dessa genomförandeakter får antas endast om
a) kommissionen har begärt, enligt artikel 7.3, att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta en frivillig harmoniserad standard för produktkraven, och
i) begäran har inte godtagits, eller
ii) den frivilliga harmoniserade standard som tillgodoser begäran levereras inte inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012, eller
iii) den frivilliga harmoniserade standarden överensstämmer inte med begäran, och
b) ingen hänvisning till harmoniserade standarder som omfattar produktkraven har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012, och ingen sådan hänvisning förväntas offentliggöras inom en rimlig period.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.3.
2. Innan kommissionen utarbetar ett utkast till den genomförandeakt som avses i punkt 1 i denna artikel ska den underrätta den kommitté som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 om att den anser att villkoren i punkt 1 i den här artikeln är uppfyllda.
3. När kommissionen utarbetar det utkast till genomförandeakt enligt punkt 1 i denna artikel ska den ta hänsyn till synpunkter från relevanta organ och från expertgruppen för CPR-regelverket och vederbörligen samråda med alla relevanta intresseorganisationer som erhåller unionsfinansiering enligt förordning (EU) nr 1025/2012.
4. En produkt som överensstämmer med de gemensamma specifikationer som fastställts genom de genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel, eller delar av dem, ska förutsättas överensstämma med de produktkrav som fastställts genom de delegerade akter som avses i artikel 7.1 och som omfattas av dessa gemensamma specifikationer eller delar av dem.
5. Kommissionen ska upphäva de genomförandeakter enligt punkt 1 i denna artikel, eller delar av dem, som omfattar samma produktkrav som de som omfattas av en frivillig harmoniserad standard till vilken en hänvisning har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 7.5 eller 7.6.
6. Om en medlemsstat eller Europaparlamentet anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de produktkrav som fastställts genom delegerade akter enligt artikel 7.1 ska medlemsstaten respektive Europaparlamentet underrätta kommissionen om detta genom att lämna en ingående redogörelse. Kommissionen ska bedöma denna ingående redogörelse och får om så är lämpligt ändra den genomförandeakt som fastställer den gemensamma specifikationen i fråga.
Artikel 9 – Allmän produktinformation, bruksanvisningar och säkerhetsinformation#
1. Allmän produktinformation, bruksanvisningar och säkerhetsinformation ska tillhandahållas för byggprodukter som omfattas av en harmoniserad teknisk specifikation eller en europeisk teknisk bedömning. Innehållet i allmän produktinformation, bruksanvisningar och säkerhetsinformation anges i bilaga IV.
2. Som en del av den begäran om standardisering som avses i artikel 5.2 får kommissionen också begära att den europeiska standardiseringsorganisationen utfärdar riktlinjer, inklusive tekniska detaljer, som behövs för att utarbeta allmän produktinformation, bruksanvisningar och säkerhetsinformation i enlighet med bilaga IV.
3. Om kommissionen anser att de riktlinjer som utfärdats av den europeiska standardiseringsorganisationen enligt punkt 2 i denna artikel för en specifik produktfamilj eller produktkategori inte säkerställer ett adekvat och enhetligt genomförande av punkt 1 i denna artikel, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att komplettera denna förordning genom att fastställa regler om tillhandahållande av allmän produktinformation, bruksanvisning och säkerhetsinformation för respektive produktfamilj eller produktkategori.
4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 med avseende på ändring av bilaga IV för att anpassa den till den tekniska utvecklingen och nya informationsbehov.
Artikel 10 – Bedömnings- och verifieringssystem#
1. Bedömning och verifiering av en produkts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper, som anges i de harmoniserade tekniska specifikationer som antagits i enlighet med artiklarna 5 och 6 eller i de europeiska bedömningsdokument som avses i artikel 31, eller av produktens överensstämmelse med produktkrav som antagits i enlighet med artikel 7, ska utföras i enlighet med ett eller flera av de system som anges i bilaga IX.
2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att komplettera denna förordning genom att för varje produktfamilj eller produktkategori välja ett av de tillämpliga bedömnings- och verifieringssystem som avses i bilaga IX. Dessa delegerade akter får fastställa olika bedömnings- och verifieringssystem inom samma produktfamilj eller produktkategori för att skilja väsentliga egenskaper eller produktkrav åt. Bedömnings- och verifieringssystem ska väljas innan de harmoniserade tekniska specifikationerna eller de europeiska bedömningsdokumenten blir tillämpliga.
3. De delegerade akter som antas i enlighet med punkt 2 ska ta hänsyn till avsedd användning, potentiella skador till följd av produktbrister, produktens känslighet för prestandavariationer under produktionsförhållanden, sannolikheten för fel under tillverkningen och möjligheten att lätt upptäcka tillverkningsfel. Dessa delegerade akter ska anpassas till respektive produktfamiljer eller produktkategorier och ska minimera bördan för tillverkarna, samtidigt som en hög skyddsnivå för människors hälsa och säkerhet samt miljön säkerställs.
4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 med avseende på ändring av bilaga IX för att
a) införa ytterligare bedömnings- och verifieringssystem när sådana behövs för en anpassning till den tekniska utvecklingen, eller
b) ändra de befintliga bedömnings- och verifieringssystemen för att motverka systematisk bristande överensstämmelse hos anmälda organ eller tillverkare och för att harmonisera tillämpningen av kraven eller skyldigheterna i dem, utan att någon uppgift som fastställs i ett system läggs till eller tas bort.
När kommissionen antar delegerade akter enligt led a får den inte införa ytterligare system som medför mer krävande skyldigheter för ekonomiska aktörer än de som föreskrivs i system 1+. Vidare får kommissionen införa sådana ytterligare system endast när det är uppenbart att vägledningen om tillämpningen av de befintliga systemen har visat sig vara otillräcklig.
Artikel 11 – Harmoniserad zon och nationella åtgärder#
1. Genom denna förordning och de harmoniserade tekniska specifikationer som antagits i enlighet med den upprättas en harmoniserad zon.
Den harmoniserade zonen täcker alla produkter som omfattas av harmoniserade tekniska specifikationer.
Harmoniserade tekniska specifikationer ska förutsättas vara heltäckande i följande avseenden:
a) Fastställande av alla väsentliga egenskaper och bedömningsmetoderna för dessa.
b) Angivande av alla andra produktkrav än de som omfattas av annan unionsrätt.
c) Val av tillämpliga bedömnings- och verifieringssystem.
Harmoniserade tekniska specifikationer för nya produkter ska tillämpas på begagnade produkter från tredjeländer, såvida inte den harmoniserade tekniska specifikationen uttryckligen innehåller regler för begagnade produkter.
2. Medlemsstaterna ska respektera den harmoniserade zonen i sina nationella lagar och andra författningar och får varken förbjuda eller hindra tillhandahållande på marknaden av produkter som omfattas av den, om produkterna i fråga överensstämmer med denna förordning. Medlemsstaterna får inte fastställa andra väsentliga egenskaper och bedömningsmetoder för dessa eller andra produktkrav än de som anges i de harmoniserade tekniska specifikationerna.
Den harmoniserade zonen påverkar inte medlemsstaternas rätt att fastställa nationella krav för användningen av produkter som omfattas av harmoniserade tekniska specifikationer. Alla bedömningsmetoder och system för bedömning och verifiering som avses i sådana nationella krav ska vara i enlighet med tillämpliga harmoniserade tekniska specifikationer.
Medlemsstaterna ska säkerställa att tillhandahållande på marknaden av produkter inom den harmoniserade zonen som överensstämmer med denna förordning inte hindras av regler eller villkor som åläggs av offentliga organ eller av privata organ som agerar i egenskap av offentliga företag, eller privata organ som agerar i egenskap av offentliga organ på grundval av en monopolställning eller med ett offentligt mandat.
3. När medlemsstaterna fullgör de skyldigheter som föreskrivs i punkt 2 ska de särskilt tillämpa följande regler:
a) Inga andra krav på information eller registrering rörande utsläppande på marknaden av produkten än de som fastställs i den harmoniserade zonen får införas.
b) Inga andra bedömningar av produkten än de som anges i den harmoniserade zonen får göras obligatoriska.
c) Inga märkningar som styrker överensstämmelse med krav eller deklarerad prestanda i förhållande till väsentliga egenskaper som omfattas av den harmoniserade zonen får krävas utöver CE-märkningen, och eventuella befintliga nationella bestämmelser som kräver sådan märkning ska återkallas.
d) Nationella lagar och andra författningar ska respektera de tröskelnivåer som fastställts i enlighet med artikel 5.5.
e) Nationella lagar och andra författningar får inte grundas på andra klasser, underklasser eller ytterligare klasser än de som fastställts i enlighet med artikel 5.
f) Nationella lagar och andra författningar får inte kräva ytterligare bedömningar och verifieringar utöver dem som fastställs i enlighet med artikel 10.1.
4. Medlemsstaterna ska i den gemensamma digitala ingången, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (25), registrera alla sina nationella lagar och andra författningar som rör byggprodukter på deras territorium som omfattas av den harmoniserade zonen.
5. Om en medlemsstat av tvingande skäl som rör människors hälsa och säkerhet eller miljöskydd, och för att tillgodose omedelbara regleringsbehov, anser det nödvändigt att vidta åtgärder som är tillämpliga på produkter inom den harmoniserade zonen när det gäller egenskaper som inte fastställts i harmoniserade tekniska specifikationer, ska den anmäla detta till kommissionen, motivera behovet av de åtgärder som vidtas och förklara det regleringsbehov som den avser att tillgodose.
För detta ändamål ska medlemsstaterna använda det förfarande som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 (26). När medlemsstaterna gör detta ska de hänvisa till denna punkt och ange vilka delar som ingår i åtgärden.
Kommissionen ska svara på anmälan inom de tidsfrister som fastställs i det förfarande som inrättats genom direktiv (EU) 2015/1535. Kommissionen ska inom sex månader efter anmälan antingen lägga fram ett förslag till godkännande i enlighet med punkt 6 i denna artikel eller meddela sina skäl för att avslå den nationella åtgärden.
När kommissionen tar emot den anmälan som avses i första stycket ska den, oavsett om den avser att godkänna åtgärden eller inte, utan dröjsmål överlämna ärendet till expertgruppen för CPR-regelverket för samråd om huruvida uppdateringar av befintliga harmoniserade prestandastandarder behöver begäras som en prioriterad fråga.
6. Kommissionen ska anta en genomförandeakt om godkännande av den nationella åtgärd som anmälts enligt punkt 5 om
a) den anmälda åtgärden framstår som vederbörligen motiverad av tvingande skäl som rör människors hälsa och säkerhet eller miljöskydd, inbegripet skydd för klimatet,
b) regleringsbehovet inte tillgodoses genom harmoniserade tekniska specifikationer eller genom annan unionsrätt,
c) den anmälda åtgärden inte diskriminerar ekonomiska aktörer från andra medlemsstater,
d) den anmälda åtgärden kan tillgodose det ifrågavarande regleringsbehovet,
e) den anmälda åtgärden inte utgör ett allvarligt hinder för unionsmarknadens funktion, och
f) den anmälda åtgärden inte förväntas omfattas av en harmoniserad standard som ska levereras inom ett år från dagen för den anmälan som avses i punkt 5 i denna artikel, efter den begäran om standardisering som utfärdats enligt artikel 5.2, eller, vid tidpunkten för anmälan i fråga, ingen genomförandeakt enligt artikel 6.1 har lagts fram för den kommitté som avses i artikel 90.1.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.3. De ska dras tillbaka när regleringsbehovet tillgodoses genom harmoniserade tekniska specifikationer eller genom annan unionsrätt.
När det föreligger vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet som rör människors hälsa och säkerhet eller miljöskydd, ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 90.4.
7. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att införa obligatoriska pantsystem eller ålägga tillverkarna att godta, direkt eller via sina importörer och distributörer, att återta äganderätten till sina nya produkter, överskottsprodukter eller osålda, icke-specialtillverkade produkter som är i ett skick som är likvärdigt med skicket när de släpptes ut på marknaden, förutsatt att åtgärden inte direkt eller indirekt diskriminerar ekonomiska aktörer i andra medlemsstater.
8. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att förbjuda destruktion av överskottsprodukter eller osålda produkter eller att ställa som villkor för destruktion av dessa produkter att de först görs tillgängliga på en nationell förmedlingsplattform för icke-kommersiell användning av produkter.
Artikel 12 – Förhållande till annan unionsrätt#
1. För att undvika dubbel bedömning av produkter när det gäller samma aspekter av människors hälsa och säkerhet eller miljöskydd ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att komplettera denna förordning genom att fastställa på vilka villkor skyldigheter som rör bedömning av en produkts prestanda eller uppfyllandet av vissa produktkrav, inbegripet likvärdighet för bedömnings- och verifieringssystem som krävs enligt denna förordning och skyldigheter vad gäller krav på allmän produktinformation, bruksanvisningar och säkerhetsinformation för produkter, kan fullgöras genom fullgörande av skyldigheter enligt annan unionsrätt.
De villkor som avses i första stycket får inte medge produktsäkerhetsnivåer som är mindre stränga än de som fastställs i enlighet med denna förordning.
2. Om bestämmelserna i denna förordning och de i förordning (EU) 2024/1781 samt förordning (EU) nr 1025/2012 står i strid med varandra ska de berörda bestämmelserna i den här förordningen ha företräde.
2.Tolkning#
Ingen tolkning tillagd ännu.