5 kap. – Kompletterande krav för arbete utomhus

Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12), 5 kap..

1.Lagtext#

1 § – Definitioner#

I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

2 § – Luftkvalitet#

Under den tid som arbete pågår ska arbetsplatser inomhus ha en tillfredsställande luftkvalitet i vistelsezonen. Luften ska, så långt som möjligt, vara fri från föroreningar som kan vara skadliga för hälsan eller ge besvärande lukt.

Allmänna råd

Exempel på vad som påverkar hur luftkvaliteten upplevs är lufttemperatur, relativ fuktighet, partiklar och andra luftföroreningar. Kravet på luftkvalitet är normalt lägre i lokaler som används tillfälligt, till exempel förråd.

3 § – Ventilation#

Arbetsplatser inomhus ska ha ventilationssystem som bidrar till att skapa ett bra inomhusklimat. De ska på ett effektivt sätt kunna tillföra tillräcklig mängd uteluft och föra bort de luftföroreningar som inte tas om hand på annat sätt.

Luftföringen ska ordnas så att föroreningar inte sprids mellan olika lokaler.

Allmänna råd

Det kan vara nödvändigt med fläktstyrd till- och frånluft för att få tillfredsställande luftkvalitet, temperatur, lufthastighet, renhet och fuktighet i alla utrymmen.

Föroreningar kan också tas om hand genom filtrering av partiklar eller gaser. Det ger möjlighet till en högre luftkvalitet än vad enbart ventilation ger.

Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 procent. Kontroll av luftutbyteseffektiviteten kan ske med hjälp av spårgas.

Användningen av överluft hör till de faktorer som behöver tas hänsyn till vid bedömningen av föroreningsspridningen. Normalt ordnas överluft från rum med högre krav på luftkvalitet till sådana med lägre krav.

Det är lämpligt att ta fram en enklare information som beskriver för arbetstagarna hur ventilationen på arbetsplatsen fungerar.

4 § – Tillförsel av uteluft#

Arbetsplatser inomhus ska, under den tid som arbete pågår, normalt kunna förses med minst 7 liter uteluft per sekund och person och ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och m² golvyta.

Allmänna råd

Det minsta flödet 7 liter per sekund och person gäller personer vid stillasittande arbete. Vid högre aktivitet kan flödet behöva ökas. Tillägget 0,35 liter per sekund och m² förutsätter att byggnadsmaterial och inredning är valda för att minimera avgivningen av luftföroreningar. Är detta inte fallet kan luftflödet behöva ökas.

5 §#

Tilluften till arbetsplatser inomhus ska vara så fri från luftföroreningar att den inte ger upphov till hälsorisker. Uteluftsintag ska placeras där halten av föroreningar är låg och där lufttemperaturen är lämplig.

Allmänna råd

För de ämnen som omfattas av luftkvalitetsförordningen (2010:477) bör luftföroreningshalten i tilluften till arbetsplatser inte vara högre än de miljökvalitetsnormer som anges där. I vissa färdigställda utrymmen i gruvor är detta inte möjligt. För färdigställda utrymmen i gruvor bör istället halten av kväveoxid och kvävedioxid i tilluften inte överstiga 1/5 av nivågränsvärdet.

Exempel på föroreningskällor som man behöver ta hänsyn till är trafikerade vägar, avluftsöppningar, kyltorn och spillvattenledningars luftningsledningar.

6 §#

Luften ska tillföras på ett sådant sätt att drag inte uppstår.

Allmänna råd

Vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 m/s. Högre lufthastigheter kan accepteras vid rörligt arbete, eller vid högre lufttemperaturer.

7 § – Kontroll och underhåll#

Arbetsgivaren ska se till att

nyinstallerade ventilationssystem kontrolleras så att de fungerar på avsett sätt innan de tas i bruk,

ventilationssystem, och tillhörande kontrollsystem, kontrolleras och underhålls regelbundet, och

dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, med tillhörande kontrollsystem, kontrolleras minst en gång per år.

Arbetsgivaren ska se till att kontroller och underhåll enligt 1–3 dokumenteras. Arbetsgivaren ska ha tillgång till dokumentationen.

Allmänna råd

Kraven på kontroll i 1 och 2 anses uppfyllda om byggnaden omfattas av krav på obligatorisk ventilationskontroll, OVK, enligt plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, arbetsgivaren försäkrat sig om att obligatorisk ventilationskontroll utförts inom avsedd tid och arbetsgivaren har tillgång till dokumentationen av kontrollen.

8 § – Återluft#

Frånluft får bara återföras som återluft om luftkvaliteten i vistelsezonen kan hållas tillfredsställande. Återluftsföringen ska normalt kunna stängas av helt.

Allmänna råd

Vid projektering bör det undersökas om återluftsföring är lämplig med tanke på luftkvaliteten. Oavsiktlig återluftsföring, exempelvis den som kan ske i roterande värmeväxlare, bör minimeras genom att ventilationssystemet utformas med tryckförhållanden som motverkar att luftkvaliteten i vistelsezonen försämras.

9 § – Processventilation#

Där föroreningskällan så kräver ska det finnas processventilation. Den ska vara effektiv och utformad efter hur farlig luftföroreningen är.

Vid arbetsplatser där processventilation behövs mer än tillfälligt och där arbetet så medger ska den vara fast installerad. I annat fall ska ett mobilt utsug användas.

Allmänna råd

Processventilation kan innebära olika slag av inkapsling, till exempel dragskåp och mikrobiologiska säkerhetsbänkar, men också olika typer av punktutsug. Även vattenånga från till exempel diskmaskiner är en luftförorening som kan kräva processventilation. Mobila utsug kan till exempel behöva användas vid svetsning av större objekt.

10 §#

Om ett dragskåp eller en mikrobiologisk säkerhetsbänk används för en effektiv processventilation ska det eller den ha en lufthastighet in genom lucköppningen som är tillräckligt hög för att ge en tillräcklig skyddseffekt under den tid arbetet eller processen som avger luftföroreningar pågår. Det eller den ska ha ett grundflöde som ger en stabil strömningsbild in i skåpet eller bänken under övrig tid.

Allmänna råd

Exempel på hur ett dragskåps skyddseffekt kan bedömas vid kontroll finns i standarden SS-EN 14175-4:2004. Dragskåp – Del 4: Mätmetoder för installations- och periodisk kontroll. Utgåva 1. I ett traditionellt dragskåp bör luftflödet genom lucköppningen vara minst 0,5 m/s. Exempel på hur en säkerhetsbänks skyddseffekt kan bedömas finns i standarden SS-EN 12469. Bioteknik – Prestandakriterier för mikrobiologiska säkerhetsbänkar. Utgåva 1.

11 §#

Ett fel i processventilationen som medför att det uppstår ohälsosamma halter av luftföroreningar i vistelsezonen ska kunna visas av ett kontrollsystem. Om föroreningarna kan orsaka livsfara eller allvarlig skada, ska kontrollsystemet även bestå av ett larm som är akustiskt eller visuellt och utformat så att alla som använder lokalen kan uppfatta det.

12 §#

Arbetsgivaren ska se till att larm från processventilation kontrolleras regelbundet.

13 §#

Frånluft från en luftförorenande process, hantering eller dylikt får inte återföras som återluft eller cirkulationsluft, om den inte renas så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärden som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

Allmänna råd

Kravet att frånluft som återförs ska renas så att dess halt av luftföroreningar är väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena kan innebära att de krav på tillförd uteluft som finns i 5 § uppfylls, och att halten för andra ämnen, förutom för kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2) och kvävedioxid (NO2), bör vara lägre än 1/20 av nivågränsvärdet, där sådant finns. För kolmonoxid (CO) bör halten vara lägre än 1/2 av nivågränsvärdet, för koldioxid (CO2) bör halten vara lägre än 1/5 av nivågränsvärdet och för kvävedioxid (NO2) lägre än 1/10 av nivågränsvärdet.

14 §#

Även om frånluften renas enligt 13 § får den inte återföras via återluft eller cirkulationsluft om den innehåller

ämnen i grupp A eller B i bilaga 6 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön,

smittämnen i riskklass 4 och luftburna smittämnen i riskklass 3 i bilaga 7 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön,

luft från lokaler där arbete med försöksdjur bedrivs,

luft från en säkerhetsbänk som cytostatika hanteras i, eller

svetsrök från ett fast installerat utsug.

15 §#

Om ett fel i reningens funktion kan medföra att skadliga halter av luftföroreningar uppstår i vistelsezonen, ska eventuellt genomsläpp av luftföroreningar snabbt kunna konstateras och arbetstagarna göras uppmärksamma på detta. Frånluften ska då föras till en annan reningsanordning eller direkt till det fria, eller så ska processen eller hanteringen stoppas.

16 § – Temperatur och klimat#

Arbetsplatser inomhus ska ha ett lämpligt termiskt klimat. Temperaturen och lufthastigheten ska anpassas till typen av arbete, om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande. Omgivande ytor ska ha sådana temperaturer att strålningsasymmetri, det vill säga skillnad i värmestrålning till och från olika ytor, undviks. Om olika arbetsuppgifter sker i olika delar av en lokal, kan de behöva ha olika termiskt klimat.

Allmänna råd

En bedömning av lämpligt termiskt klimat kan göras i enlighet med Folkhälsomyndighetens handbok Temperatur inomhus, (SOSFS 2005:15). Exempel på hur lämpligt klimat kan beräknas finns i standarden SS-EN 7730:2006. Ergonomi för den termiska miljön – Analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal termisk komfort. Utgåva 2. Om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker från 20–24 °C vintertid och 20–26 °C sommartid, bör det termiska klimatet undersökas närmare.

17 §#

En permanent arbetsplats ska ha skydd mot besvärande drag om den är placerad nära en dörr eller en port till det fria eller en lokal med väsentligt högre eller lägre temperatur.

Allmänna råd

Lämpligt skydd kan vara vindfång, sluss, vädertätning eller luftridå.

18 §#

Om det av produktionstekniska skäl inte är möjligt att skapa ett lämpligt termiskt klimat i hela lokalen, ska ett lämpligt klimat eftersträvas i de delar av lokalen där arbete huvudsakligen bedrivs.

Om detta inte kan ordnas, ska arbetsgivaren vidta andra åtgärder för att minska risken för ohälsa och olycksfall.

Allmänna råd

Produktionstekniska skäl kan till exempel vara hantering av livsmedel och metallsmältor. Exempel på åtgärder kan vara arbetsrotation till arbete i lämpligt klimat eller användning av skyddskläder. Exempel på hur erforderlig skyddsklädsel, samt lämplig längd på arbetspass, kan beräknas vid arbete i kylda lokaler finns i standarden SS-EN ISO 11079:2007. Ergonomi för den termiska miljön – Bestämning och bedömning av termisk belastning i kyla med hjälp av rekommenderad beklädnadsisolation (IREQ) samt lokala avkylningseffekter. Utgåva 1.

19 § – Arbete i stark värme#

Arbetsgivaren ska planera, bedriva och följa upp arbete som kan medföra risk för skadlig inverkan av värme, så att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex i bilaga 1 till dessa föreskrifter inte överskrids.

20 §#

Arbetsgivaren ska se till att ingen arbetstagare utför arbete ensam, om arbetet leder till en hög värmebelastning som är ofrånkomlig på grund av arbetets art och medför en risk att det högsta tillåtna värdet för tidsvägt värmeindex överskrids.

21 §#

Arbetsgivaren ska se till att inget arbete utförs som medför risk för att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex överskrids innan arbetstagaren har värmetränat. Värmeträning ska ske genom stegvis ökning av den dagliga arbetstiden i värme.

22 §#

Arbetsgivaren ska se till att personlig skyddsutrustning i form av speciella värmeskyddskläder används, när överskridande av tidsvägt värmeindex eller brännskada inte kan hindras med andra åtgärder.

23 § – Dagsljus och annan belysning#

Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen.

Allmänna råd

Belysningsstyrkorna i angränsande utrymmen bör balanseras så att ljus- och mörkerseendet bibehålls.

24 §#

Belysningen ska vara av god kvalitet, vilket innebär att hänsyn tagits till belysningsstyrka, färgåtergivning anpassad till verksamheten, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster.

Allmänna råd

Exempel på riktvärden för belysningsstyrkor och för begränsning av bländning finns beskrivna för olika typer av arbetsplatser i standarderna

SS-EN 12464-1:2021. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus. Utgåva 4, och

SS-EN 12464-2:2014. Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2: Arbetsplatser utomhus. Utgåva 2.

25 §#

Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen.

Om kravet i första stycket inte går att uppfylla på grund av att varken ombyggnad eller flytt till lokaler med dagsljus och utblick är rimlig, eller att verksamhetens art medför att det inte är möjligt med dagsljus och utblick, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick.

Allmänna råd

Exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick finns i standarden SS-EN 17037:2018. Dagsljus i byggnader. Utgåva 1. Den ger även rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick.

26 §#

Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas på sådana arbetsplatser, där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen.

Allmänna råd

Exempel på arbetsplatser där nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier, frysrum samt arbetsplatser med rörliga maskindelar.

27 § – Vatten och avlopp#

Tappställen för vatten som inte är drickbart ska vara tydligt skyltade så att de inte förväxlas med tappställen för dricksvatten, se bilaga 3.

28 §#

Vid duschar och andra aerosolskapande installationer ska varmvattensystemet vara utformat och tempererat så, att risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier förhindras.

Allmänna råd

Andra aerosolskapande installationer kan till exempel vara befuktningsanläggningar.

Bestämmelser om utformning av varmvattensystem vid duschar, i syfte att undvika legionellatillväxt, finns i Boverkets byggregler (BBR).

29 §#

Golv som behöver spolas eller av andra skäl behöver avrinning ska normalt ha en golvbrunn och lutning mot denna. Om det behövs ska det finnas en golvgrop eller golvränna med brunn. Golvbrunnar ska vara åtkomliga för rensning.

30 §#

Över golvgropar och större golvrännor där gångtrafik förekommer ska det finnas halksäkra golvgaller som är lätta att lyfta upp. Om det finns behov av att tömma ut stora mängder vätska, ska de vara utformade så att de inte ger återstänk. De redskap som behövs för att lyfta golvgaller ska finnas lätt åtkomliga.

Allmänna råd

Exempel på verksamheter där man kan behöva tömma ut stora mängder vätska är restaurangkök och tvätterier.

31 § – Akustik och buller#

Arbetsplatser ska ha en ljudmiljö som är lämplig med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och arbetstagarnas förutsättningar.

Arbetsplatser ska vara utformade så att bullerexponeringen är reducerad till lägsta praktiskt möjliga ljudnivå, och så få som möjligt utsätts för buller. Hänsyn ska tas till alla förekommande bullerkällor.

Ytterligare bestämmelser om buller finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om buller.

Allmänna råd

För att undvika störning och negativ kognitiv påverkan kan nedan angivna ljudnivåer vara lämpliga. Värdet i punkterna nedan omfattar inte ljudbidrag från den egna verksamheten. Under en normal arbetsdag bör den ekvivalenta A-vägda ljudnivån inte överstiga

30 dB, vid stora krav på stadigvarande koncentration och på säker taluppfattbarhet,

40 dB, vid stora krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat,

55 dB, när det är betydelsefullt att kunna samtala, eller där krav ställs på stadigvarande precision, snabbhet eller uppmärksamhet och där bara mindre bullrande utrustning är direkt knuten till arbetet, eller

75 dB, vid verksamhet där bullrande maskiner och utrustning används och som normalt inte hör till grupperna ovan.

Bestämmelser om ljud i vissa arbetslokaler finns i Boverkets byggregler (BBR). Exempel på en metod för bestämning av bullerexponering finns i standarden SS-EN ISO 9612:2009. Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön – Teknisk metod. Utgåva 1.

32 §#

Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt är möjligt med avseende på bulleralstring och bulleröverföring.

Allmänna råd

Bestämmelser om ljud från installationer för vissa lokaltyper finns i Boverkets byggregler (BBR).

33 § – El#

Elinstallationer ska vara utförda så att risken för brand, explosion eller ström genom kroppen undanröjs. Uttag och andra elinstallationer ska vara placerade så att användningen medger en god arbetsmiljö.

Bestämmelser för arbetsplatser där exponering för elektromagnetiska fält förekommer finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om elektromagnetiska fält.

Allmänna råd

Ytterligare bestämmelser om utförande, skötsel och underhåll av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter.

2.Tolkning#

Ingen tolkning tillagd ännu.