3 kap. – Lokalutformning

Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12), 3 kap..

1.Lagtext#

Inledning#

Stöd och verktyg: Arbetsplatsens utformning ska främja en god arbetsmiljö

1 § – Definitioner#

I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

2 § – Lokalutformning#

Arbetsplatser ska ha de lokaler och andra utrymmen som behövs med hänsyn till verksamheten, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas.

Allmänna råd

Exempel på utrymmen som kan behövas är tysta rum, utrymmen för fastighetsskötsel och service samt till exempel sköljrum inom vården.

3 §#

En befintlig arbetsplats ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver använda den. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i samråd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all personal ska mötas ska det vara tillgängligt.

4 §#

När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller ombyggnad ska

byggnadsverket dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol, alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning,

sambanden mellan olika delar eller rum på arbetsplatsen underlätta för arbetstagarna att hitta och få en överblick,

tillfälliga utrymningsplatser finnas om inte utrymningsvägarna är tillgängliga hela vägen till säker plats,

utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, eller till tillfälliga utrymningsplatser,

tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem, och

minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig.

Allmänna råd

Dimensionerande vändmått för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter. Det fria passagemåttet i dörrar för en sådan rullstol behöver vara minst 0,80 meter när dörren är uppställd i 90º.

Exempel på hur utrymningsplatser kan utformas finns i Boverkets byggregler (BBR).

I allmänna råd till 58 § finns information om hur en tillgänglig toalett bör utformas.

5 §#

Arbetsplatser ska ha en, med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. Arbetsplatser ska vara lämpligt placerade, utformade och inredda. Placeringen av arbetsplatsens olika delar ska vara sådan att sambanden blir tydliga och funktionella.

Allmänna råd

Rumshöjden bör vara minst 2,40 meter. I begränsade delar av arbetslokalen kan denna rumshöjd underskridas. I sådana delar av arbetslokalen där ståhöjd behövs bör rumshöjden inte vara lägre än 2,10 meter under horisontella delar av tak eller 1,90 meter under snedtak. Rumshöjden i undervisningslokaler, eller andra lokaler avsedda för ett större antal personer, bör vara lägst 2,70 meter. Om täta förflyttningar eller transporter kan förutses mellan olika lokaler bör lokalerna samlas för att ge en enkel invändig förbindelse.

6 §#

Arbetsplatser ska vara utformade för att medge tillräcklig rörelsefrihet för arbetet. Om detta inte är möjligt, på grund av särskilda förhållanden på arbetsplatsen, ska arbetstagarna ha tillräcklig rörelsefrihet nära den plats där arbetet utförs.

Vid arbete där arbetstagaren måste utföra arbetsmoment som innebär kraftutövning eller arbete där arbetstagare behöver vrida sig, huka sig eller böja sig ned, ska det normalt finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter.

När hjälpmedel och arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning används, behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera dessa.

Allmänna råd

För att uppfylla första stycket kan det ibland behövas ett större arbetsutrymme än det minimimått som anges i andra stycket. Särskilda förhållanden kan vara tillfälliga eller kortare arbetsuppgifter, till exempel servicearbeten i trånga utrymmen.

Exempel på arbeten där arbetsutrymme enligt andra stycket kan behövas är vård och omsorg, städning, fastighetsservice, leveranser och handel.

7 §#

Arbeten eller processer som medför en särskild risk för ohälsa eller olycksfall ska normalt utföras i en särskild lokal som är avskild från övriga lokaler.

Allmänna råd

Sådana arbeten eller processer är till exempel de som ger hög ljudnivå, utsläpp av luftföroreningar eller som kan medföra särskild risk för brand eller explosion. Fläktaggregat, batterier under laddning, diskmaskiner och kopieringsmaskiner kan behöva placeras i en särskild lokal. Även vård av smittade bör ske i en särskild lokal.

8 §#

Arbetsplatser ska vara placerade och utformade så att inredning, installationer, utrustning och ytskikt kan underhållas och förnyas i tillräcklig omfattning under byggskedet och byggnadsverkets brukstid.

9 § – Förbindelseleder#

Förbindelseleder ska vara utformade och dimensionerade så att arbetstagarna kan förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa. Om det finns risk för sammanstötning eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till en förbindelseled för fordons- och trucktrafik ska det finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd eller en avskiljande barriär.

Allmänna råd

Att kunna förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa, innebär både att kunna förflytta sig utan risk för skador och att kunna orientera sig på ett enkelt sätt. Vad som krävs för att kunna orientera sig på ett enkelt sätt kan variera beroende på arbetstagarnas kognitiva funktionsförmåga.

Vid dörrar, portar eller andra öppningar kan en avskiljande barriär vara räcken eller annan form av avvisare.

10 §#

Trösklar och enstaka trappsteg i förbindelseleder ska undvikas.

11 §#

Förbindelseleder för tyngre eller otympliga transporter ska vara utformade så att tung manuell hantering kan undvikas.

Det ska vara möjligt att vid behov tillfälligt ställa upp dörrar i förbindelseleder vid leveranser. Den möjligheten får inte medföra en risk för spridning av brand.

Allmänna råd

Rullande hantering kan vara ett sätt att undvika tung manuell hantering. Både lutning och underlag påverkar vad som är en lämplig utformning för rullande hantering.

12 §#

Ramper ska ha en lutning och utformning som är anpassad efter användningsområdet.

En ramp som ska kunna användas självständigt av en arbetstagare som använder rullstol får inte ha brantare lutning än 1:12.

Allmänna råd

Att rampens utformning är anpassad efter användningsområdet kan innebära att den behöver ha avåkningsskydd. Vid en bedömning av en lämplig utformning av ramper för rullande hantering av gods är det viktigt att ta hänsyn till de belastningsergonomiska förhållandena. Vid användning av truck i lutning är det viktigt att följa trucktillverkarens anvisningar.

En ramp för en arbetstagare som använder rullstol bör inte ha en brantare lutning än 1:20 för att öka tillgängligheten och ytterligare höja säkerheten mot fall. Höjdskillnaden mellan vilplan bör vara högst 0,5 meter.

13 §#

Förbindelselederna ska, där det behövs, vara tydligt markerade.

14 §#

I omedelbar närhet av varje port som är avsedd för fordonstrafik ska det finnas en dörr för gående, om det inte är riskfritt för gående att passera genom porten. Sådana dörrar ska vara tydligt markerade och får inte blockeras.

15 §#

Transporter av gods mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller annan passande lyftanordning, om transporterna är så tunga eller förekommer så ofta att manuella lyft, bärande, eller annan manuell hantering medför risk för ohälsa eller olycksfall genom hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar.

16 § – Golv#

Golv ska vara fasta och stabila, ha en för verksamheten lämplig svikt, utformas så att halkrisken är liten, och inte ha upphöjningar, hål eller lutningar som medför en risk för ohälsa eller olycksfall.

17 §#

På arbetsplatser där statisk elektricitet kan innebära en risk ska golvmaterial, inredning och utrustning väljas så att elektrisk uppladdning motverkas, om inte andra åtgärder vidtas för att motverka detta.

Allmänna råd

Andra åtgärder kan vara förhöjd luftfuktighet eller val av kläder och skor som inte genererar statisk elektricitet.

18 § – Fönster, glaspartier, dörrar och portar#

Öppningsbara fönster och ventilationsdon ska kunna manövreras på ett säkert sätt. De får inte medföra någon särskild risk för olycksfall i uppställt läge.

19 §#

Fönster och glaspartier ska vara utformade så att de inte brister vid den belastning de kan förväntas utsättas för.

Allmänna råd

Exempel på en sådan belastning är skolbarn som sitter i fönsternischer och taklanterniner som kan komma att beträdas.

20 §#

Fönster, takfönster och genomsynliga innerväggar ska vid behov ha anordningar eller vara utförda så att avskärmning av solinstrålning kan ske.

21 §#

Det ska finnas dörrar och portar i det antal och med den placering, de mått och det utförande som arbetstagarnas förutsättningar och verksamheten kräver.

22 §#

Pendeldörrar och pendelportar ska vara utformade så att det är enkelt att se igenom dem, för att minska risken för sammanstötningar.

23 §#

Dörrar och portar som öppnas genom att höjas ska vara säkrade mot oavsiktlig stängning. Skjutdörrar, skjutportar och vikväggar ska vara säkrade mot att spåra ur och välta.

24 §#

Maskindrivna och manuella dörrar och portar ska vara placerade och utformade så att risken för sammanstötning, klämning och andra olyckor minimeras. Maskindrivna dörrar och portar ska dessutom vara utrustade med nödstopp som är lätta att känna igen och lätta att komma åt och möjliga att öppna manuellt om de inte öppnas automatiskt vid ett strömavbrott.

25 § – Trappor och stegar#

Antalet trappor och deras utformning ska anpassas efter antal användare och arbetets art. Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha ledstänger och vara utförda så att halkrisken minimeras.

Allmänna råd

För att en trappa ska vara säker att använda bör minsta stegdjup normalt vara 0,25 meter och största steghöjd 0,18 meter. Trappan bör ha kontrastmarkeringar samt ha ledstänger på en höjd av 0,9 meter, mätt vid stegnosen.

26 §#

Mellan en dörr och en nedåtgående trappa eller ett enstaka trappsteg ska det finnas ett trapplan som är tillräckligt stort för att förebygga risken för fall.

27 §#

För tillträde till plattformar, serviceutrymmen och liknande utrymmen, som används vid mer än enstaka tillfällen, ska det finnas en trappa. För utrymmen, som bara används vid enstaka tillfällen och när båda händerna är fria att använda för förflyttningen, ska det antingen finnas en trappa eller en stege säkrad mot fall.

28 § – Inredning och utrustning#

Inredning och utrustning ska väljas, utformas och placeras med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar och de krav som arbetsuppgifterna ställer. Inredning och utrustning ska kunna användas utan risk för ohälsa och olycksfall. Den som i huvudsak arbetar stående, eller gående, ska ha möjlighet att sätta sig.

Allmänna råd

Exempel på inredning utformad med hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar är inredning och utrustning anpassade för både barn och vuxna i skolor, förskoleklasser och liknande.

29 §#

Ett ställage som är avsett för varierande laster ska vara beständigt märkt med maxlast per sektion och maxlast per bärplan. Märkningen ska sitta på en väl synlig plats.

30 §#

Ett ställage ska vara förankrat om det finns risk för instabilitet. Där det finns risk att köra på ställaget ska det finnas påkörningsskydd.

Allmänna råd

Exempel på när det finns risk för instabilitet är om ställagets totalhöjd är fyra gånger högre än ställagets djup, om det har utdragsenheter eller inte är ordentligt förankrat.

31 §#

Passage för gående och trucktrafik under ställage ska skyddas mot ras. Ett pallställ ska vara försett med skydd som förhindrar att pallar skjuts genom stället, om det inte är uppenbart onödigt.

32 § – Varumottag#

Till arbetsplatser ska det, när det behövs, finnas ett eller flera varumottag. Varumottagen ska vara utformade för verksamhetens krav, arbetets art och omfattning samt den utrustning som används.

En verksamhet med lastning och lossning av en stor mängd gods ska normalt ha ett varumottag med lastkaj.

33 §#

Om varumottaget har angöringsplatser för fordon ska angöringsplatserna vara placerade och utformade så att sammanstötningar mellan fordon och mellan fordon och gående förhindras.

Allmänna råd

Utformningen av angöringsplatser bör vara sådan att det fria utrymmet för gående, mellan fordon, är minst 0,7 meter, räknat från fordonets mest utstickande del. För att minska risken för att överhäng går in på angränsande område, bör det finnas tillräckligt stort manöverutrymme framför angöringsplatserna. Om det inte går att ordna tillräckligt stora utrymmen kan sammanstötningar förebyggas med organisatoriska åtgärder.

34 §#

Lastkajer ska ha minst en tillträdesled från marken, normalt en trappa.

Allmänna råd

Vid längre lastkajer kan det av säkerhetsskäl behövas flera trappor.

35 §#

Varumottag utomhus, som används mer än tillfälligt, ska normalt ha tak som skyddar mot nederbörd och snöras.

36 § – Dricksvatten#

Det ska finnas tillgång till dricksvatten i nära anslutning till den plats där arbete utförs och till matutrymmen.

Allmänna råd

Tillgång till dricksvatten kan även ordnas med dunkar eller flaskor.

Kompletterande krav för personalutrymmen#

Stöd och verktyg: Personalutrymmen

37 § – Allmänt#

För personalutrymmen preciserar och kompletterar 38–65 §§ de krav som i övrigt gäller för arbetsplatser enligt dessa föreskrifter.

38 §#

Antalet personalutrymmen, samt deras placering, storlek och inredning ska vara anpassat till arbetets art och varaktighet, det antal arbetstagare som normalt kan beräknas använda utrymmena samtidigt, och arbetstagarnas funktionsförmåga.

Personalutrymmen ska vara lättåtkomliga.

Allmänna råd

Personalutrymmen kan också finnas utomhus. Detta gäller speciellt skolelever. Allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet ges ut av Boverket.

39 §#

Ett personalutrymme får inte användas för verksamhet eller förvaring som försämrar användbarheten som personalutrymme.

40 § – Förvaringsutrymmen#

Det ska finnas utrymmen för förvaring av privata kläder. Kläderna ska kunna förvaras så att de inte smutsas ned eller skadas, och så att risken för stöld motverkas. Utrymmena ska räcka till för alla arbetstagare som samtidigt behöver använda dem. Om privata kläder förvaras i omklädningsrum ska de gå att låsa in.

Allmänna råd

Risken för stöld kan motverkas genom att förvaringsutrymmen har eller kan förses med lås.

41 §#

Det ska finnas utrymmen för personliga värdesaker. De ska ha eller kunna förses med lås.

42 §#

I de fall som omklädning mellan privata kläder och arbetskläder måste ske på arbetsplatsen, ska det finnas utrymmen enligt 40 § i anslutning till den plats där omklädningen sker.

43 §#

Om arbetet är smutsande eller svettdrivande eller det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs från arbetskläder eller skyddskläder ska de privata kläderna kunna förvaras så att smuts inte överförs från arbetskläder eller skyddskläder till privata kläder.

Allmänna råd

Nedsmutsning kan motverkas genom att kläderna förvaras separat.

Exempel på arbeten där privata kläder kan behöva förvaras skilda från arbetskläder eller skyddskläder är djurhållning och arbete vid avloppsreningsverk.

44 §#

Vid arbete där skyddskläder används ska det finnas ett lämpligt utrymme för förvaring av dessa.

45 §#

Det ska finnas möjlighet att torka arbetskläder, skyddskläder och skodon som blir våta under arbetet eller som rengjorts på grund av nedsmutsning i arbetet.

46 § – Omklädningsrum#

Arbetstagare ska ha tillgång till omklädningsrum eller något annat lämpligt utrymme för omklädning på arbetsplatsen om de utför smutsande eller svettdrivande arbete eller måste bära särskilda arbetskläder.

Allmänna råd

Exempel på ett annat lämpligt utrymme för omklädning kan vara en rymlig toalett eller ett annat avskiljbart utrymme.

47 §#

I omklädningsrum ska det finnas tillräcklig plats för ombyte för de arbetstagare som hänvisas dit samtidigt. Det ska finnas sittplatser för så många personer som normalt behöver sitta samtidigt.

48 §#

Omklädningsrum ska normalt vara skilda för män och kvinnor om de behöver använda dem samtidigt.

49 §#

Om det behövs ska det finnas olika omklädningsrum för byte till och från privata kläder, respektive till och från arbetskläder eller skyddskläder.

Allmänna råd

Exempel på när det kan behövas olika omklädningsrum är när det finns risk för ohälsa eller besvär genom att smitta, hälsofarligt ämne eller stark lukt överförs vid byte av kläder. Ibland kan dusch mellan rummen behövas.

50 § – Tvättplatser#

I personalutrymmen ska det finnas tillräckligt många och lämpligt utformade tvättplatser.

51 §#

Om arbetet är svettdrivande eller smutsande, ska det normalt finnas dusch.

Allmänna råd

Om arbetet bara smutsar ned en begränsad del av kroppen, kan det ibland räcka med en annan tvättplats.

52 §#

Det ska alltid finnas tillgång till dusch om arbetet medför risk för smitta eller utförs med starkt luktande ämnen, allergena ämnen eller andra hälsofarliga ämnen.

Duschen ska ligga i ett särskilt tvättrum i anslutning till omklädningsrummen.

Allmänna råd

Exempel på ett sådant arbete är arbete med mjöl, försöksdjur eller vissa bekämpningsmedel och arbeten i återvinningsanläggningar.

53 §#

Duschar ska vara skilda för män och kvinnor, om de behöver använda duscharna samtidigt. Tvättplatser ska vara åtskilda för män och kvinnor om det behövs för arbetstagarnas personliga integritet.

Allmänna råd

När det finns flera duschar bör behovet av avskilda duschplatser ses över. En avskärmad duschplats bör vara försedd med ett eget omklädningsutrymme.

54 §#

Dusch- och tvättutrymmen ska normalt ligga i anslutning till omklädningsrum.

55 §#

När det behövs ska det finnas utrustning för att spola av kläder eller skodon som blivit smutsiga i arbetet.

56 § – Toaletter#

Det ska finnas tillräckligt många toaletter och tvättställ. De ska normalt ligga i närheten av platsen där arbete utförs, pausutrymmen, omklädningsrum samt duschutrymmen och tvättutrymmen.

Allmänna råd

Det är i allmänhet nödvändigt med en toalett per påbörjat 15-tal arbetstagare. Exempel på när tvättställ behöver ligga i anslutning till arbetsplatser är vid arbete där smittrisk förekommer, kemiska processer, laddning av batterier och arbete inom förskola och annan omsorgsverksamhet. Om arbetet medför smittrisk bör det finnas desinfektionsmedel för huden.

57 §#

Toalettrum ska vara tillräckligt stora, vara avskilda, ha låsbar dörr och inte ha direkt förbindelse med matutrymme.

I toalettrummet, eller i anslutning till detta, ska det finnas ett tvättställ eller en tvättränna.

58 §#

På befintliga arbetsplatser ska det finnas toaletter som är tillgängliga för alla som behöver använda dem.

Allmänna råd

För att vara tillgänglig bör en toalett vara minst 2,2 x 2,2 meter. Större area kan behövas för assisterande arbetstagare och eventuella hjälpmedel, arbetsutrustning eller annan teknisk utrustning. Toaletten bör ha ett larm som går till en plats där det säkert kan uppmärksammas. Den bör ha kontrastmarkeringar samt en inredning och utrustning som är lämpligt utformad och placerad.

59 §#

Om det finns larm från toaletter ska arbetsgivaren se till att larmet kontrolleras regelbundet.

60 § – Matutrymme#

Arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det gäller även de som äter medhavd mat. Det ska ske i lämpliga utrymmen med bord och stolar med ryggstöd.

Allmänna råd

Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen.

61 §#

Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas kylskåp, möjlighet att värma maten och möjlighet att diska.

62 § – Pausutrymme#

Arbetstagare ska kunna tillbringa pauser och eventuella väntetider i arbetet på en plats där de har möjlighet till kortare återhämtning. Det ska finnas tillräckligt många sittplatser med ryggstöd.

63 § – Vilutrymme#

På arbetsplatser ska det finnas, eller gå snabbt att ställa i ordning, ett lämpligt vilutrymme för tillfällig, ostörd och liggande vila.

Allmänna råd

Exempel på när vilutrymmet kan behöva vara utfört som ett särskilt vilrum är när fler än 50 personer samtidigt sysselsätts inom samma område. I närheten av vilutrymmet bör det finnas en toalett.

64 § – Jourrum#

För den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med en storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila. Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som ett enkelrum.

Allmänna råd

Jourrum ska finnas när jour i arbetstidslagens (1982:673) mening förekommer. Bestämmelser om att det ska finnas utrymmen för vila, även där arbetsgivaren inte råder över arbetsplatsen, finns i arbetsmiljölagen.

65 §#

I närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat. Toalett och dusch ska finnas nära jourrummet.

66 § – Kompletterande krav för arbete utomhus#

Den mark som omger en verksamhets byggnader ska, så långt det är möjligt, vara utformad så att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall.

Allmänna råd

Fönsterputsning och avfallshantering är exempel på verksamheter för vilka hänsyn behöver tas vid utformningen av mark i anslutning till byggnader.

67 §#

Fasta arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att arbetstagare skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser ska, så långt som möjligt, vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind.

Allmänna råd

Exempel på skydd mot väder och vind är solavskärmning. På skolgårdar, och i liknande miljöer, bör det finnas tillräckligt stora områden med skugga.

68 §#

Arbetsplatser utomhus ska vara utformade så att halkrisken är liten. Där det behövs ska ytskikten motverka att man halkar. De ska ha en lämplig lutning, så att vatten kan rinna av när så behövs.

69 § – Underhåll och städning#

Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser underhålls och rengörs enligt rutiner som är anpassade efter verksamheten på arbetsplatsen, arbetstagarnas förutsättningar, och arbetsplatsens utformning.

2.Tolkning#

Ingen tolkning tillagd ännu.