7 kap. – Övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), 7 kap..
1.Lagtext#
Avdelning VII: Strålning
12 – kap. Artificiell optisk strålning#
Stöd och verktyg: Artificiell optisk strålning
1 § – Då gäller föreskrifterna#
Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet där arbetstagare utsätts för exponering för artificiell optisk strålning, som kan utgöra säkerhetsrisker eller hälsorisker för arbetstagares ögon och hud.
2 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#
Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft.
Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel. Den som driver sådan verksamhet omfattas dock inte av bestämmelserna i 10 §.
Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.
3 § – Definitioner#
I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.
Begrepp | Betydelse |
|---|---|
Artificiell optisk strålning | All optisk strålning som inte avges från solen. |
Gränsvärden för exponering | Gränser för exponering för optisk strålning som grundar sig direkt på fastställd inverkan på hälsan och biologiska överväganden. Om dessa gränsvärden respekteras kommer det att säkerställa att arbetstagare som exponeras för artificiella optiska strålkällor skyddas mot alla kända negativa hälsoeffekter. |
Icke-koherent strålning | All annan optisk strålning än laserstrålning. |
Infraröd strålning; IR-strålning | Optisk strålning inom våglängdsområdet 780 nm–1 mm. Det infraröda området indelas i IRA (780–1 400 nm), IRB (1 400–3 000 nm) och IRC (3 000 nm–1 mm). |
Irradians (E) | Den infallande strålningens effekt per ytenhet, uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m2]. |
Laser | Anordning som kan fås att producera eller förstärka elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet för optisk strålning, framför allt genom processen med kontrollerad stimulerad emission. |
Laserklass | Beteckning som anger hur riskfylld användningen av lasern är. |
Laserstrålning | Optisk strålning från en laser. |
Nivå | Den kombination av irradians, strålningsenergi och radians som en arbetstagare utsätts för. |
Optisk strålning | Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm–1 mm; delas in i ultraviolett, synlig och infraröd strålning. |
Radians (L) | Strålningsflödet eller uteffekten per rymdvinkelenhet per areaenhet uttryckt i watt per steradian per kvadratmeter [W/(m2 · sr)]. |
Riskområde | Område inom vilket strålning kan överstiga maximalt tillåten exponering. |
Synlig strålning | Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 380–780 nm. |
Sysselsatta | Med sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:
I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:
Den aktuella fysiska personens personnummer respektive juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. |
Ultraviolett strålning; UV-strålning | Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100–400 nm. Det ultravioletta området indelas i UVA (315–400 nm), UVB (280–315 nm) och UVC (100–280 nm). |
4 § – Undersökning och riskbedömning#
Vid undersökning och riskbedömning av exponering för artificiell optisk strålning ska arbetsgivaren särskilt uppmärksamma
nivå, våglängdsområde och hur lång tid arbetstagarna exponeras för artificiell optisk strålning,
de gränsvärden för exponering som avses i 5 §,
information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sammanhängande arbetsutrustning,
inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för artificiell optisk strålning,
inverkan på arbetstagarnas hälsa och säkerhet som följd av växelverkan på arbetsplatsen mellan artificiell optisk strålning och kemiska ämnen som påverkar strålningskänsligheten,
eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller eld,
förekomst av ersättningsutrustning som konstruerats för att minska exponeringen för artificiell optisk strålning,
betydelsefull information från hälsoundersökningar,
exponering för artificiell optisk strålning från flera källor,
laserutrustningar med en klassificering definierad i enlighet med tillämplig IEC-standard, och
artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3B eller 4, eller motsvarande tillämpliga klassificeringar.
Arbetsgivaren ska även kartlägga de indirekta arbetsmiljörisker som kan uppkomma med anledning av laseranvändning. Denna riskbedömning ska särskilt uppmärksamma risken för
gasbildning,
rökbildning,
explosion, och
brand.
Allmänna råd
Arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för artificiell optisk strålning är personer med genetiskt mycket ljus hy och svag pigmentering. Andra riskfaktorer kan vara ärftligt melanom.
5 §#
Exponeringen för artificiell optisk strålning får inte överskrida något av de gränsvärden som anges i bilagorna 8 och 9.
Om detta ändå sker ska arbetsgivaren
vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den ligger under gränsvärdena,
utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits, och
vidta åtgärder så att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen.
Fastställande av exponering
6 §#
Arbetsgivaren ska bedöma den sammanlagda exponeringen för artificiell optisk strålning som arbetstagarna kan komma att utsättas för.
Om det finns risk för att arbetstagarna kan komma att utsättas för exponering av artificiell optisk strålning som överskrider de gränsvärden som avses i 5 §, ska arbetsgivaren mäta eller beräkna dessa nivåer. Arbetsgivaren ska då tillämpa följande standarder eller andra standarder eller rekommendationer som harmoniserar med dessa:
International Electrotechnical Commission; Internationella elektriska kommitténs (IEC) standarder för laserstrålning,
International Commission on Illumination – internationellt organ för standardisering inom belysningsområdet (CIE), och
European Committee for Standardization; Europeiska standardiseringskommitténs (CEN) standarder och rekommendationer för icke-koherent strålning.
När det gäller exponering som inte omfattas av dessa standarder och rekommendationer ska mätning och beräkning genomföras i enlighet med tillgängliga vetenskapligt grundade riktlinjer.
Beräkningarna av exponeringen för artificiell optisk strålning får baseras på uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat. Detta förutsätter att utrustningen uppfyller kraven i EU-direktiv eller standarder som harmoniserar med dessa.
7 §#
Arbetsgivarens bedömning av exponeringen enligt 6 § ska planeras i samråd med berörda arbetstagare och genomföras med lämpliga intervall.
Resultatet av bedömningen, inbegripet resultatet av mätningar och beräkningar av exponeringsnivån, ska dokumenteras.
8 § – Åtgärder#
Arbetsgivaren ska genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att exponeringen inte ska överskrida gränsvärdena.
Risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning ska undanröjas eller reduceras till ett minimum. Detta med hänsyn tagen till den tekniska utvecklingen och möjligheten att minska en risk redan vid strålningskällan.
Om riskbedömningen visar att gränsvärdena för exponeringen kan komma att överskridas ska arbetsgivaren utarbeta en handlingsplan som innehåller tekniska eller organisatoriska åtgärder som förhindrar att exponeringen överskrider gränsvärdena.
När handlingsplanen utarbetas ska arbetsgivaren särskilt beakta
alternativa arbetsmetoder som minskar risker förenade med artificiell optisk strålning,
val av utrustning som minskar den artificiella optiska strålningen, med hänsyn tagen till det arbete som ska utföras,
tekniska åtgärder, som gör att den artificiella optiska strålningen kan minskas, inbegripet spärranordningar, avskärmning eller liknande åtgärder,
lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och arbetsställen,
utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen,
begränsning av den tid som exponeringen pågår och av exponeringens nivå,
tillgång till effektiv personlig skyddsutrustning,
instruktioner från tillverkaren av utrustningen, och
behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper.
Påbudskylt
9 §#
Om riskbedömningen visar att det behövs ska arbetsgivaren sätta upp lämpliga skyltar för att markera de områden där exponeringen för artificiell optisk strålning kan komma att överskrida gränsvärdena. Tillträdet till dessa områden ska begränsas där detta är tekniskt möjligt.
10 § – Kunskaper#
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna som utsätts för risker på grund av artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och skyddsombud, har all nödvändig information och utbildning som behövs med anledning av resultatet av riskbedömningen i 4 §.
Informationen ska särskilt fokusera på
åtgärder som vidtas för att följa dessa föreskrifter,
gränsvärden för exponering och därmed sammanhängande potentiella risker,
resultaten av de bedömningar, mätningar eller beräkningar av exponeringsnivåerna för artificiell optisk strålning som har gjorts i enlighet med 6 §, med en förklaring av deras innebörd och de potentiella risker de påvisar,
möjligheterna att upptäcka exponeringens skadliga inverkan på hälsan och hur sådan ska rapporteras,
under vilka omständigheter som arbetstagarna har rätt till hälsokontroller,
säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med exponering, och
korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning.
11 § – Läkarundersökning#
Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagarna läkarundersökning om
exponeringen för artificiell optisk strålning överskrider gränsvärdena som avses i 5 §, eller
det vid en hälsoundersökning visat sig att en arbetstagare drabbats av en sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller annan sakkunnig inom företagshälsovården eller inom den övriga sjukvården anser beror på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren ansvarar för att den som utför läkarundersökningen får tillgång till de resultat i riskbedömningen enligt 4 § som kan vara av betydelse för undersökningen.
12 § – Uppföljning#
Arbetsgivaren ska ta del av läkarens bedömning vad gäller tecken på skador genom exponering för artificiell optisk strålning, så länge sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.
Om en arbetstagare har utsatts för exponering över gränsvärdena eller om denna har tecken på skador på grund av artificiell optisk strålning ska arbetsgivaren
revidera riskbedömningen,
revidera de åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska riskerna och i samband med detta vid behov anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, och
erbjuda medicinsk undersökning av övriga arbetstagare som exponerats på liknande sätt.
13 § – Arbete med laser#
Arbetsgivaren ska, om lasrar används i verksamheten, se till att lasrarnas märkning och varningstexter är korrekta samt att skyddsutrustning finns att tillgå. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarna och kontrollera att de förstår
vilken laserklass lasern tillhör,
vilka risker som är förenade med detta arbete, och
vilka säkerhetsåtgärder som behövs.
14 §#
På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren utse en särskild person som ska övervaka lasersäkerheten på arbetsplatsen. Denna person ska vara väl förtrogen med det sätt på vilket laserutrustningen används, risker förknippade med dess användning och tillämpliga föreskrifter.
15 §#
På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren bestämma riskområdet med hänsyn till reflexioner och användning av strålningssamlande optik. Riskområdet ska märkas ut med varningsskyltar.
Riskområdet får bara beträdas av dem som behöver vara där för att arbeta med eller underhålla lasern, eller för att assistera vid laserarbetet. Riskområdet ska i första hand vara avspärrat och i andra hand, om avspärrning av praktiska skäl inte är lämpligt, vara övervakat.
16 §#
På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren se till att laserstrålens bana är inkapslad eller avskärmad. Inomhus ska strålbanan avslutas med ett strålstopp. Detta gäller dock inte för laser i medicinska tillämpningar.
Den arbetsgivare som bryter mot något eller några av kraven i första stycket ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.
Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 40 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 721 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
17 §#
På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren se till att laserskyddsglasögon används om det finns risk för att ett oskyddat öga exponeras för laserstrålen. Glasögonen ska ha så hög optisk dämpning, vid de våglängder av laserstrålning som används vid det aktuella tillfället, att denna risk elimineras.
Den arbetsgivare som låter en eller flera personer arbeta utan laserskyddsglasögon, trots att sådana ska användas enligt första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.
Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 40 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 721 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
13 – kap. Elektromagnetiska fält#
Stöd och verktyg: Elektromagnetiska fält
1 § – Då gäller föreskrifterna#
Bestämmelserna i detta kapitel, med undantag enligt 2 §, reglerar all verksamhet där arbetstagare utför arbete som medför exponering för och förekomst av elektromagnetiska fält.
2 §#
Försvarsmakten får tillämpa likvärdiga eller mer specifika skyddssystem för arbetstagare som arbetar vid operativa militära anläggningar eller deltar i militär verksamhet, inklusive gemensamma internationella militära övningar, förutsatt att hälsoeffekter och säkerhetsrisker förebyggs.
3 §#
Bestämmelserna i detta kapitel omfattar alla kända direkta biofysiska effekter och indirekta effekter som orsakas av elektromagnetiska fält.
4 §#
Bestämmelserna i detta kapitel omfattar inte eventuella långsiktiga effekter av exponering för elektromagnetiska fält eller de risker som uppstår vid beröring av spänningssatta ledare.
5 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#
Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft.
Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel.
Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.
6 § – Definitioner#
I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.
Begrepp | Betydelse |
|---|---|
Direkta biofysiska effekter | Effekter i kroppen som direkt orsakas av vistelse i ett elektromagnetiskt fält, bland annat följande:
Dessa effekter kan uppträda var för sig eller tillsammans. |
Elektromagnetiska fält | Statiska elektriska, statiska magnetiska och tidsvarierande elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält med frekvenser upp till 300 GHz. |
Gränsvärden för exponering | Värden grundade på biofysiska och biologiska hänsynstaganden, särskilt på grundval av vetenskapligt välgrundade direkta, akuta och övergående effekter, det vill säga termiska effekter och elektrisk stimulering av vävnad. |
Gränsvärden för hälsoeffekter | Värden för exponering över vilka arbetstagare kan utsättas för negativa hälsoeffekter, såsom termisk uppvärmning eller stimulering av nerv- eller muskelvävnad. |
Gränsvärden för sensoriska effekter | Värden för exponering över vilka arbetstagare kan utsättas för övergående störningar i sensoriska förnimmelser och smärre förändringar i hjärnans funktioner. I begreppet sensoriska förnimmelser ingår bland annat fosfener, yrsel, svindel och tillfällig irritation. |
Indirekta effekter | Effekter som orsakas av att ett ämne eller föremål befinner sig i ett elektromagnetiskt fält, vilket kan orsaka en hälso- eller säkerhetsrisk, såsom
|
Insatsnivåer | Operativa nivåer som fastställts för att förenkla påvisandet att relevanta gränsvärden för exponering iakttas eller, i förekommande fall, för att vidta relevanta skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder enligt kraven i detta kapitel. För tidsvarierande elektriska fält avser låga och höga insatsnivåer de särskilda skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder som följer av kraven i detta kapitel. För tidsvarierande magnetiska fält avser låga insatsnivåer gränsvärden för sensoriska effekter, och höga insatsnivåer avser gränsvärden för hälsoeffekter. |
7 § – Undersökning och riskbedömning#
Arbetsgivaren ska bedöma alla de risker för arbetstagarna, både direkta och indirekta, som uppstår på grund av elektromagnetiska fält på arbetsplatsen. Om det är nödvändigt ska arbetsgivaren mäta eller beräkna nivåerna på de elektromagnetiska fält som arbetstagarna exponeras för.
8 §#
Vid genomförande av riskbedömningen ska arbetsgivaren särskilt vara uppmärksam på
gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter och insatsnivåer som anges i bilagorna 11–18,
exponeringens frekvens, nivå, varaktighet och typ, inklusive fördelning över arbetstagarens kropp och på arbetsplatsen,
alla direkta biofysiska effekter,
alla indirekta effekter,
alla effekter på hälsa och säkerhet för arbetstagarna som är särskilt utsatta, i synnerhet arbetstagare som har aktiva eller passiva medicinska enheter inopererade i kroppen, såsom pacemakrar, bär medicinska enheter på kroppen, såsom insulinpumpar, eller är gravida,
ersättningsutrustning som är avsedd att minska exponeringsnivån för elektromagnetiska fält,
adekvat information från de hälsokontroller som avses i 30 §,
information från tillverkaren av utrustning,
annan relevant hälso- och säkerhetsrelaterad information,
flera exponeringskällor, och
samtidig exponering för fält med multipla frekvenser.
Gränsvärden och insatsnivåer för exponering
9 §#
Fysikaliska storheter som ska användas för att beskriva exponering för elektromagnetiska fält anges i bilaga 10. Gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter samt insatsnivåer anges i bilagorna 11–18.
De gränsvärden för exponering som fastställs i bilagorna 11, 13 och 16 omfattar bara vetenskapligt vedertagna samband mellan kortsiktiga direkta biofysiska effekter och exponering för elektromagnetiska fält.
Allmänna råd
De insatsnivåer som anges avser uppmätta eller beräknade värden på en arbetsplats i arbetstagarens frånvaro. Insatsnivåerna avser de maximala insatsnivåerna på det ställe på arbetsplatsen där arbetstagaren kommer att befinna sig när arbete utförs. Insatsnivåerna gäller även om bara exempelvis en arm eller ett ben exponeras.
10 §#
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarnas exponering för elektromagnetiska fält inte överskrider de gränsvärden som anges i bilagorna 11, 13 och 16.
Arbetsgivaren ska bedöma exponeringen genom att använda de metoder som anges i 14–16 §§.
Om arbetstagarna exponeras för elektromagnetiska fält som överskrider något av gränsvärdena i bilagorna 11, 13 och 16 ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder enligt 27 §.
11 §#
Arbetsgivaren ska anses efterleva gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter om arbetsgivaren har visat att de relevanta insatsnivåerna, som anges i bilagorna 12, 14, 15, 17 och 18, inte överskrids.
Om exponeringen överskrider de relevanta insatsnivåerna ska arbetsgivaren vidta åtgärder enligt 21 §, om inte den bedömning som genomförts enligt 14–16 §§ visar att de relevanta gränsvärdena för exponering inte överskrids och att säkerhetsrisker kan uteslutas.
12 §#
Trots vad som anges i 11 §, får exponeringen överskrida följande nivåer:
Låga insatsnivåer för elektriska fält (bilaga 14 tabell 27) om detta är motiverat av praxis eller processen, förutsatt att gränsvärden för sensoriska effekter (bilaga 13 tabell 26) inte överskrids, eller
gränsvärden för hälsoeffekter (bilaga 13 tabell 26) inte överskrids,
alltför kraftig gnisturladdning och kontaktström (bilaga 18 tabell 31) förebyggs genom särskilda skyddsåtgärder enligt 25 §, och
arbetstagarna har fått information med avseende på de situationer som avses i 29 § 6.
Låga insatsnivåer för magnetiska fält (bilaga 15 tabell 28), om detta är motiverat av praxis eller processen, inbegripet i huvud och bål, under skiftet, förutsatt att gränsvärden för sensoriska effekter (bilaga 13 tabell 26) inte överskrids, eller
gränsvärden för sensoriska effekter endast tillfälligt överskrids,
gränsvärden för hälsoeffekter (bilaga 13 tabell 26) inte överskrids,
åtgärder vidtas i enlighet med 28 § om det förekommer övergående symtom enligt 28 § 1, och
arbetstagarna har fått information med avseende på de situationer som avses i 29 § 6.
13 §#
Trots vad som anges i 10–12 §§ får exponeringen överskrida följande gränsvärden:
Gränsvärden för sensoriska effekter (bilaga 11 tabell 24) under skiftet, om detta är motiverat av praxis eller processen, förutsatt att
överskridandet bara är tillfälligt,
gränsvärden för hälsoeffekter (bilaga 11 tabell 24) inte överskrids,
särskilda skyddsåtgärder har vidtagits i enlighet med 26 §,
åtgärder vidtas i enlighet med 28 §, om det förekommer övergående symtom enligt 28 § 2, och
arbetstagarna har fått information med avseende på de situationer som avses i 29 § 6.
Gränsvärden för sensoriska effekter (bilaga 13 tabell 26 och bilaga 16 tabell 29) under skiftet, om detta är motiverat av praxis eller processen, förutsatt att
överskridandet bara är tillfälligt,
gränsvärden för hälsoeffekter inte överskrids (bilaga 13 tabell 26 och bilaga 16 tabell 29),
åtgärder vidtas i enlighet med 28 §, om det förekommer övergående symtom enligt 28 § 1, och
arbetstagarna har fått information med avseende på de situationer som avses i 29 § 6.
14 § – Exponeringsbedömning#
Vid undersökning och bedömning enligt 7 § av elektromagnetiska fält på arbetsplatsen ska arbetsgivaren beakta Europeiska kommissionens vägledningar och andra relevanta normer, riktlinjer och exponeringsdatabaser.
Arbetsgivaren har rätt att beakta exponeringsnivåer och andra säkerhetsrelaterade uppgifter, inklusive en riskbedömning, som tillverkaren eller distributören tillhandahåller för utrustningen i enlighet med gällande unionsrätt om dessa är tillämpliga med avseende på exponeringsförhållandena på arbetsplatsen eller installationsplatsen.
Allmänna råd
Icke-bindande vägledning för god praxis vid tillämpningen av direktiv 2013/35/EU om elektromagnetiska fält, Vägledning för små och medelstora företag, ISBN 978-92-79-45957-3 (tryck), ISBN 978-92-45963-4 (online), 2014.
Icke-bindande vägledning till god praxis vid tillämpningen av direktiv 2013/35/EU Elektromagnetiska fält, Volym 1: Praktisk vägledning, ISBN 978-92-79-45905-4 (PDF), 2014.
Praktisk vägledning för god praxis vid tillämpningen av direktiv 2013/35/EU Elektromagnetiska fält, Volym 2: Fallstudier, ISBN 978-92-79-45950-4, 2015.
15 §#
Om efterlevnaden av gränsvärden för exponering inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt, på grundval av tillgänglig information enligt 14 §, ska arbetsgivaren bedöma exponeringen genom mätningar eller beräkningar.
I sådana fall ska arbetsgivaren vid bedömningen beakta osäkerheten vid dessa mätningar eller beräkningar, såsom numeriska fel, källmodellering, fantomgeometri samt vävnaders och materials elektriska egenskaper som fastställts i enlighet med relevant god praxis.
16 §#
Arbetsgivaren ska se till att de bedömningar, mätningar och beräkningar som avses i 7, 14 och 15 §§ planeras och genomförs i lämpliga intervall av behöriga instanser eller personer, med beaktande av Europeiska kommissionens vägledning.
17 §#
En bedömning av exponeringen behöver inte genomföras på arbetsplatser som är öppna för allmänheten. Detta gäller förutsatt att
en utvärdering redan har gjorts i enlighet med bestämmelserna om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält,
de begränsningar som specificeras i dessa bestämmelser beträffande arbetstagarna respekteras, och
hälso- och säkerhetsrisker utesluts.
Allmänna råd
Allmänt råd
Bestämmelser om allmänhetens exponering finns i Strål-säkerhetsmyndighetens föreskrift med allmänna råd om exponering för elektromagnetiska fält.
18 §#
När utrustning som är avsedd för användning av allmänheten används på det sätt som avses, och som är förenlig med unionsrätten på produktområdet där det fastställs striktare säkerhetsnivåer än de som anges i dessa föreskrifter och ingen annan utrustning används, ska villkoren i 17 § anses vara uppfyllda.
19 §#
Om arbetsgivaren anser att riskerna med avseende på elektromagnetiska fält är av sådan art och omfattning att en ytterligare detaljerad riskbedömning är onödig, får arbetsgivaren dokumentera skälen skriftligt i riskbedömningen.
Riskbedömningen ska uppdateras regelbundet, särskilt om viktiga förändringar har ägt rum som kan göra den inaktuell eller om resultatet av de hälsokontroller som avses i 30 § visar att det är nödvändigt.
20 § – Åtgärder#
Arbetsgivaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att risker som uppstår på grund av elektromagnetiska fält på arbetsplatsen elimineras eller minskas till ett minimum under beaktande av tekniska framsteg och möjligheten att kontrollera produktionen av elektromagnetiska fält vid källan.
21 §#
När de relevanta insatsnivåerna i bilagorna 12, 14, 15, 17 och 18 överskrids ska arbetsgivaren på grundval av riskbedömningen enligt 7 och 8 §§ utarbeta och genomföra en handlingsplan som innehåller tekniska och organisatoriska åtgärder för att förebygga exponering som överskrider gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter.
Om riskbedömningen enligt 7 och 8 §§, visar att de relevanta gränsvärdena för exponering inte överskrids och att säkerhetsrisker kan uteslutas, behöver arbetsgivaren inte utarbeta och genomföra handlingsplanen enligt ovan.
Vid utarbetandet och genomförandet av handlingsplanen ska särskilt beaktas
alternativa arbetsmetoder som ger mindre exponering för elektromagnetiska fält,
val av utrustning som ger upphov till mindre intensiva elektromagnetiska fält, dock med hänsyn till det arbete som ska utföras,
tekniska åtgärder för att minska emissionen för elektromagnetiska fält, inbegripet användning av spärranordningar, avskärmning eller liknande hälsoskyddsmekanismer när så krävs,
lämpliga avgränsnings- och tillträdesåtgärder, såsom signaler, märkningar, markeringar i golvet och barriärer, för att begränsa eller kontrollera tillträde,
vid exponering för elektriska fält, åtgärder och förfaranden för att hantera gnisturladdningar och kontaktströmmar med hjälp av tekniska metoder och utbildning av arbetstagarna,
lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och system för arbetsställen,
utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen,
begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet, och
tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning.
22 §#
På grundval av den riskbedömning som avses i 7, 14 och 15 §§ ska arbetsgivaren utarbeta och genomföra en handlingsplan som ska innehålla tekniska och organisatoriska åtgärder för att förebygga alla kända risker för arbetstagare som är särskilt utsatta, och alla risker som förorsakas av de indirekta effekter som avses i 7, 14 och 15 §§.
23 §#
Utöver att tillhandahålla den information som anges enligt 29 §, ska arbetsgivaren anpassa de åtgärder som avses i dessa föreskrifter till behoven hos arbetstagare som är särskilt utsatta samt, i förekommande fall, till individuella riskbedömningar.
Detta gäller särskilt beträffande arbetstagare som har uppgivit att de har aktiva eller passiva medicinska enheter inopererade i kroppen, såsom pacemakrar, eller har medicinska enheter som bärs på kroppen, såsom insulinpumpar, eller beträffande gravida arbetstagare som har uppgivit för arbetsgivaren att de är gravida.
24 §#
Med utgångspunkt i den riskbedömning som avses i 7, 14 och 15 §§ ska arbetsgivaren se till att de arbetsplatser där arbetstagarna kan komma att utsättas för elektromagnetiska fält som överskrider insatsnivåerna markeras med lämpliga skyltar, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser, bilaga 3. De berörda områdena ska märkas och tillträde till dem begränsas på lämpligt sätt.
Om tillträde till dessa områden av andra skäl är begränsat på lämpligt sätt och arbetstagarna har underrättats om riskerna som uppstår på grund av elektromagnetiska fält, ska ingen särskild skyltning eller begränsning av tillträdet krävas.
25 §#
När 12 § är tillämplig ska arbetsgivaren se till att särskilda skyddsåtgärder vidtas, såsom utbildning av arbetstagarna enligt 29 § och användning av tekniska metoder och personligt skydd, till exempel jordning av arbetsobjekt, förbindning av arbetstagare och arbetsobjekt (potentialutjämning) och, om lämpligt, användning av isolerande skor, handskar och skyddskläder.
26 §#
När 13 § är tillämplig ska arbetsgivaren se till att särskilda skyddsåtgärder, såsom styrning av rörelser, vidtas.
27 §#
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna inte utsätts för exponering som överskrider gränsvärden för hälsoeffekter och gränsvärden för sensoriska effekter, såvida inte villkoren enligt 12, 13 eller 31 §§ är uppfyllda.
Om gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter har överskridits, trots de åtgärder som arbetsgivaren har vidtagit för att tillämpa bestämmelserna i detta kapitel, ska arbetsgivaren omedelbart vidta ytterligare åtgärder så att exponeringen inte överskrider dessa gränsvärden.
Arbetsgivaren ska fastställa och dokumentera orsakerna till att gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter har överskridits och anpassa skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder för att undvika att detta upprepas.
28 §#
När 12 och 13 §§ är tillämpliga och om arbetstagaren har rapporterat övergående symtom, ska arbetsgivaren vid behov uppdatera riskbedömningen och de förebyggande åtgärderna. Övergående symtom kan inbegripa
sensoriska förnimmelser och effekter på hur det centrala nervsystemet i huvudet fungerar, som framkallas av tidsvarierande magnetiska fält, och
effekter som framkallas av statiska magnetfält, såsom svindel och illamående.
29 § – Kunskaper#
Arbetsgivaren ska se till att de arbetstagare som sannolikt kan komma att utsättas för risker på grund av elektromagnetiska fält på arbetsplatsen, eller skyddsombud, får ta del av all nödvändig information och utbildning om resultatet av den riskbedömning som föreskrivs i 7, 14 och 15 §§. Detta gäller särskilt
åtgärder som vidtas för att tillämpa dessa föreskrifter,
värdena och principerna om gränsvärden för exponering och insatsnivåer, de därmed sammanhängande eventuella riskerna och de förebyggande åtgärder som vidtas,
eventuella indirekta effekter av exponeringen,
resultaten av bedömningen, mätningen eller beräkningarna av exponeringsnivåerna för elektromagnetiska fält som genomförs i enlighet med 7, 14 och 15 §§,
hur exponeringens negativa hälsoeffekter upptäcks och hur de ska rapporteras,
eventuella övergående symtom och sinnesförnimmelser som är förknippade med effekter på det centrala eller perifera nervsystemet,
under vilka omständigheter som arbetstagarna har rätt till hälsoundersökning,
säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med exponering, och
arbetstagare som är särskilt utsatta, som avses i 8 § 5, 22 och 23 §§.
30 § – Hälsoundersökning#
I syfte att förebygga och tidigt diagnostisera eventuella negativa hälsoeffekter orsakade av exponering för elektromagnetiska fält, ska arbetsgivaren se till att lämpliga hälsoundersökningar genomförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Om en oönskad eller oväntad hälsoeffekt rapporteras av en arbetstagare, och under alla omständigheter om exponering som överskrider gränsvärden för exponering upptäcks, ska arbetsgivaren se till att den eller de berörda arbetstagarna genomgår en hälsoundersökning i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Allmänna råd
Det saknas kända risker eller symtom vid exponering för elektromagnetiska fält under gränsvärdena. Vid sådan exponering finns ingen grund för hälsoundersökning. De gränsvärden som anges i bilagorna 11, 13 och 16 skyddar mot alla kända, akuta och övergående negativa hälsoeffekter hos arbetstagare som exponeras för elektromagnetiska fält. Dessa effekter orsakas av i kroppen inducerade elektriska fält och energiabsorption i form av värme.
Hälsoundersökning vid exponering under gränsvärden kan vara motiverat för arbetstagare som är utsatta för särskilda risker från exponering för elektromagnetiska fält. Dessa är bland andra arbetstagare som är gravida och arbetstagare som har aktiva eller passiva inopererade medicinska enheter eller enheter som bärs på kroppen. Elektronisk utrustning i kroppsimplantat kan skadas av elektromagnetiska fält. Metalliska implantat kan ge kroppsskador genom upphettning. Ferromagnetiska implantat kan rubbas genom inverkan av statiska magnetfält. Arbetstagare som är utsatta för särskilda risker kan behöva rådgivning hos exempelvis företagshälsovården för att se till att arbetstagarna helt förstår eventuella restriktioner för dem i deras arbetsmiljö.
31 § – Undantag för magnetisk resonanstomografi#
Genom undantag från 9–13 §§, men utan att det påverkar tillämpningen av 20 §, får exponeringen överskrida gränsvärden om den sker i samband med installation, testning, användning, utveckling och underhåll av eller forskning om utrustning för magnetisk resonanstomografi (MRT) för patienter inom hälsovården, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
Den riskbedömning som har genomförts i enlighet med 7, 14 och 15 §§ har visat att gränsvärden för exponering har överskridits.
Alla tekniska eller organisatoriska åtgärder har tillämpats med hänsyn till den aktuella tekniska utvecklingsnivån.
Överskridandet av gränsvärdena för exponering sker under vederbörligen motiverade omständigheter.
Särdragen hos arbetsplatsen, arbetsutrustningen eller arbetspraxis har beaktats.
Arbetsgivaren visar att arbetstagarna fortfarande är skyddade mot hälsoeffekter och säkerhetsrisker, bland annat genom att se till att den bruksanvisning som tillverkaren tillhandahåller följs.
2.Tolkning#
Ingen tolkning tillagd ännu.