5 kap. – Skydd mot skada genom ras

Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), 5 kap..

1.Lagtext#

Avdelning V: Kemiska riskkällor

7 – kap. Övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor#

Stöd och verktyg: Vilka regler gäller för kemiska riskkällor?

1 § – Då gäller föreskrifterna#

Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet där kemiska riskkällor hanteras.

Bestämmelserna i detta kapitel reglerar inte kemiska riskkällor som

finns i arbetsgivarens hushåll och som arbetstagaren inte exponeras för i någon arbetsuppgift, eller

är allmänt tillgängliga och används av arbetstagaren för eget bruk vid disk, tvätt och städning i pentryn, lunchrum eller liknande.

2 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#

Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs.

Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av arbetstagare, är endast skyldig att följa föreskrifterna i detta kapitel när det gäller att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar sitt arbete innan en undersökning och riskbedömning är gjord och nödvändiga riskbegränsande åtgärder har vidtagits.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel. Den som driver sådan verksamhet omfattas dock inte av bestämmelserna i 23 §.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.

3 § – Definitioner#

I 7–10 kap. har följande begrepp dessa betydelser.

4 § – Generella bestämmelser#

All dokumentation riktad till arbetstagarna om kemiska riskkällor ska vara

skriven på svenska eller annat språk som hela personalen använder,

överskådlig,

lättläst, och

tydlig.

5 § – Undersökning och riskbedömning#

Arbetsgivaren ska undersöka om det hanteras eller bildas några kemiska riskkällor i verksamheten. Om så är fallet, ska arbetsgivaren se till att

inget arbete påbörjas innan

en riskbedömning är gjord,

nödvändiga åtgärder vidtagits, och

en ny undersökning och riskbedömning genomförs, om ny information om risker kommer fram.

Förteckning och andra underlag som behövs för undersökning och riskbedömning

6 §#

Arbetsgivaren ska förteckna de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas i verksamheten och ange datum när förteckningen senast uppdaterades. För varje kemisk riskkälla ska det anges

namn,

farliga egenskaper,

var den förvaras, används eller bildas,

om det finns ett hygieniskt gränsvärde eller inte, och

vilka andra bestämmelser om arbetsmiljö som gäller specifikt för riskkällan.

Riskkällans namn, enligt första stycket 1, får inte skilja sig från namnet som används vid märkning enligt 25 §.

Allmänna råd

Andra bestämmelser om arbetsmiljö som gäller specifikt för riskkällan, kan vara krav gällande

allergiframkallande ämnen,

cancerframkallande ämnen,

mutagena ämnen,

reproduktionsstörande ämnen,

medicinska kontroller, eller

förordningen (EG) nr 1907/2006 (Reach).

7 §#

Vid riskbedömningen av de förtecknade kemiska riskkällorna ska arbetsgivaren använda information i

säkerhetsdatablad eller annat material som leverantören är skyldig att lämna, eller

andra underlag som behövs för riskbedömningen.

Allmänna råd

Andra underlag som kan behövas vid riskbedömningen är

yrkeshygieniska mätningar,

statistik över ohälsa, olycksfall eller tillbud i verksamheten,

erfarenheter från medicinska kontroller, samt

erfarenheter och kunskap från branschorganisationer.

8 §#

Arbetsgivaren ska se till att undersökningen och riskbedömningen av kemiska riskkällor omfattar de moment och situationer som kan innebära risk för

exponering via inandning, hud, ögon eller intag via mun,

brand eller explosion,

syrefattig miljö, och

att gas tillsammans med luft blir antändningsbar.

9 §#

Arbetsgivaren ska, vid undersökningen och riskbedömningen av kemiska riskkällor, ta hänsyn till

vilka farliga egenskaper ämnet har,

vilken mängd som finns på arbetsplatsen,

vilka konsekvenser som exponeringen kan medföra,

exponeringsnivån,

hur ofta och hur länge exponeringen pågår,

effekterna som de förebyggande åtgärderna medför,

reaktioner med andra kemiska riskkällor,

samverkande effekter med andra kemiska riskkällor, och

samverkande effekter med andra arbetsmiljörisker.

10 §#

Arbetsgivaren ska bedöma om halten av kemiska riskkällor i luften är godtagbar i förhållande till de hygieniska gränsvärden som anges i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön. Om de hygieniska gränsvärdena överskrids, måste arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder.

Vid bedömningen ska arbetsgivaren även ta hänsyn till

sammantagen risk för kemiska riskkällor,

fysiskt påfrestande arbete som ökar upptaget av ämnet,

om ämnet kan tas upp via huden, och

under vilka förutsättningar som halten bedöms vara godtagbar.

Skälen till att halten av kemiska riskkällor i luften bedöms som godtagbar eller inte ska dokumenteras skriftligt.

11 §#

Arbetsgivaren ska se till att yrkeshygieniska mätningar genomförs, om man inte på annat sätt kan bedöma om halten av kemiska riskkällor i luften är godtagbar i förhållande till de hygieniska gränsvärden som anges i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

Om bedömningen visar att yrkeshygieniska mätningar inte behövs, ska skälen för detta dokumenteras skriftligt.

Dokumentera resultatet av riskbedömningen

12 §#

Arbetsgivaren ska skriftligt dokumentera resultatet av riskbedömningen och vilka åtgärder man har valt. Av dokumentationen ska det framgå

vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen,

i vilka situationer exponeringen behöver minskas eller elimineras,

vilka skyddsåtgärder som ska användas i olika situationer,

förväntade effekter av planerade skyddsåtgärder,

vilka åtgärder och vilken skadebegränsande utrustning som ska vara förberedda vid ett eventuellt olycksfall,

vilka övriga åtgärder eller undersökningar som är beslutade, när de ska vara genomförda och vem som är ansvarig,

vilka personer som deltagit i undersökningen och riskbedömningen,

tidpunkt för nästa planerade undersökning och riskbedömning, samt

vilket datum dokumentet skapades och vilken ansvarig person som har godkänt dokumentet.

Allmänna råd

Skadebegränsande utrustning och åtgärder kan vara brandsläckare, ögonspolning och utrymningsplan.

13 § – Åtgärder#

Vid beslut om åtgärder ska arbetsgivaren utgå från riskbedömning eller mätning enligt 8–11 §§. Arbetsgivaren ska planera arbetet och vidta åtgärder enligt 12 §, så att exponeringen för kemiska riskkällor blir så låg som möjligt under hela arbetsprocessen. Åtgärderna ska väljas i följande prioritetsordning:

Eliminera risken.

Byta till en annan kemisk riskkälla eller metod som medför mindre risk.

Minimera exponeringen genom att använda ett slutet system eller liknande.

Begränsa risken genom att välja de arbetsmetoder, processer eller tekniska anordningar som ger så låg exponering som möjligt.

Använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder så nära källan som möjligt, för att begränsa spridningen.

Organisera arbetet så att det utförs vid sådan tid och plats, att bara den personal som behövs för arbetet är närvarande.

Använda personlig skyddsutrustning.

Mängden av varje kemisk riskkälla ska begränsas till vad som behövs vid det enskilda arbetsmomentet, om risken för ohälsa eller olycksfall kan minskas genom denna åtgärd.

Minska risker vid inandning

14 §#

Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att ingen ska skadas av kemiska riskkällor genom inandning. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder så att inandningsluften, så långt det är möjligt, är fri från damm, gas, rök och andra luftföroreningar.

15 §#

Arbetsgivaren ska se till att rengöring och städning av ytor och golv utförs regelbundet och så att damm inte virvlar upp eller sprids.

16 §#

För att kontrollera om åtgärder för att minska halten luftföroreningar har haft avsedd effekt, det vill säga är godtagbar i förhållande till de hygieniska gränsvärden som anges i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljö, ska arbetsgivaren se till att yrkeshygieniska mätningar genomförs.

Mätningar enligt första stycket ska genomföras senast 3 månader efter att man vidtagit åtgärden. Mätningar behöver inte genomföras om det är uppenbart onödigt.

Minska risker för hud- och ögonkontakt eller intag via munnen

17 §#

Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att ingen ska skadas av kemiska riskkällor genom hud- eller ögonkontakt eller intag via munnen. Arbetsgivaren ska se till att

behållare och utrustning hålls rena utvändigt,

ögonskydd används när det finns risk för stänk, frätande ångor eller annat som kan skada ögonen,

arbets- och skyddskläder byts, om de förorenats med en kemisk riskkälla i en mängd som kan medföra en risk,

skyddskläder tas av och händerna tvättas, innan man går in i lokaler där skyddskläder inte behövs, och

mat eller dryck inte tillagas eller äts, tobaksvaror inte används, personliga tillhörigheter inte tas med och att kosmetika, för eget bruk, inte appliceras där en kemisk riskkälla kan orsaka ohälsa.

Minska risker för brand, explosion och okontrollerade kemiska reaktioner

18 §#

För att förebygga risk för brand och explosion, ska arbetsgivaren överväga följande åtgärder i prioritetsordning:

Begränsa hanteringen av kemiska riskkällor som kan medföra att antändbara halter i luften bildas.

Begränsa antändningskällor.

Utforma arbetslokaler och tekniska anordningar så att risken för personskada minimeras.

Bestämmelser om explosionsfarlig miljö finns i kapitlet om kompletterande bestämmelser för vissa riskfyllda arbeten i kombination med kemiska riskkällor. Bestämmelser om utrustning för explosionsfarlig miljö finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:7) om produkter – utrustning för potentiellt explosiva atmosfärer.

Allmänna råd

Bestämmelser om brandfarliga och explosiva varor finns i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor samt i tillämpningsföreskrifter till dessa.

19 §#

Där en kemisk riskkälla kan orsaka brand eller explosion ska arbetsgivaren se till att lämplig utrustning för brandsläckning och livräddning finns tillgänglig. Denna typ av utrustning ska även finnas där man förvarar kemiska riskkällor som vid brand kan utveckla farlig mängd gas eller aerosol.

20 §#

Arbetsgivaren ska se till att kemiskt instabila ämnen och blandningar hanteras på ett sådant sätt, att man undviker okontrollerade kemiska reaktioner eller sönderdelning.

Beredskapsplan

21 §#

Om riskbedömningen visar att kemiska riskkällor kan orsaka olycksfall och nödsituationer som omedelbart måste åtgärdas, ska arbetsgivaren ta fram en beredskapsplan. Beredskapsplanen ska innehålla instruktioner om

vid vilka olycksfall och händelser det krävs omedelbara åtgärder,

vilka uppgifter särskilt utsedda personer har vid olycksfall och nödsituationer,

vilka skadebegränsande åtgärder som omedelbart ska genomföras,

vilken skyddsutrustning som behövs och var den finns,

vilka varningssystem som finns och hur de fungerar,

hur berörda arbetstagare ska informeras om olycksfall och nödsituationer,

när utrymning ska ske, och

var utrustning för första hjälpen finns.

För att beredskapsplanen ska kunna följas vid olycksfall och nödsituationer ska arbetsgivaren genomföra övningar i tillräcklig omfattning.

22 § – Kunskaper#

Arbetsgivaren ska utgå från riskbedömningen av kemiska riskkällor, när skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner tas fram.

När det handlar om en enkel hantering, där riskerna lätt kan överblickas, behöver instruktionerna inte vara skriftliga.

Arbetsgivaren ska också ta fram andra nödvändiga rutiner.

Allmänna råd

Andra nödvändiga rutiner kan gälla inköp.

23 §#

Arbetsgivaren ska informera berörda arbetstagare om vilka hälso- och olycksfallsrisker som finns med de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas och hur dessa risker ska förebyggas. När informationen tas fram, ska man använda

förteckning över kemiska riskkällor,

säkerhetsdatablad eller annan information från leverantör,

dokumentationen av bedömningen av yrkeshygieniska mätningar,

dokumentationen av resultatet av riskbedömningen och valet av åtgärder,

beredskapsplanen,

hanterings- och skyddsinstruktionerna,

tillstånd med villkor för hantering, enligt 8 kap. 21–23 §§, av de ämnen som anges i bilaga 6, och

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljö samt andra föreskrifter som gäller för arbetet.

Arbetsgivaren ska se till att de dokument som nämns i första stycket finns tillgängliga för de berörda arbetstagarna.

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om deras skyldighet att meddela arbetsgivaren vid misstanke om att en kemisk riskkälla orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud.

Arbetsgivaren ska försäkra sig om att arbetstagarna har förstått hanterings- och skyddsinstruktionerna samt övrig relevant information.

24 § – Märkning#

Arbetsgivaren ska se till att behållare som innehåller kemiska riskkällor är märkta så att man kan identifiera innehållet och de risker som ämnet kan medföra.

25 §#

Arbetsgivaren ska se till att behållare som innehåller farliga kemiska produkter är märkta enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) eller åtminstone med

produktens namn,

produktens faropiktogram och tilläggstext enligt tabell 3.1 och 3.2 nedan, och

information om att produkten klassificeras som

allergiframkallande,

cancerframkallande,

mutagen, eller

reproduktionsstörande.

Faropiktogram enligt CLP-förordningen

Tabell 3.1 Fysikaliska faror

Faropiktogram
Tilläggstext	Explosiv	Brandfarlig	Oxiderande	Gas under tryck

Tabell 3.2 Hälsofaror

Faropiktogram
Tilläggstext	Giftig	Frätande	Hälsofarlig	Skadlig

Behållare i en teknisk anordning, där den farliga kemiska produkten behövs för anordningens funktion, behöver bara uppfylla kravet i 24 §.

Märkning kan begränsas till produktens namn eller utelämnas om man använder farliga kemiska produkter kortvarigt eller om innehållet ofta byts ut. Detta gäller bara om åtgärder vidtas så att risken för ohälsa eller olycksfall inte ökar.

(AFS 2025:1)

Allmänna råd

Situationer där farliga kemiska produkter används kortvarigt eller ofta byts ut kan omfatta färg i ett målartråg eller hantering av provrör vid kromatografi.

26 §#

Arbetsgivaren ska se till att rörledningar som innehåller kemiska riskkällor är märkta så att man kan identifiera innehållet och de risker som ämnet kan medföra.

Rörledningar ska vara märkta med en pil som anger strömningsriktningen. Om strömningsriktningen växlar, ska rörledningen märkas med en pil i den aktuella strömningsriktningen eller med pilar i båda riktningarna.

Rörledningar som inte innehåller kemiska riskkällor ska vara märkta, om det finns risk för felkoppling som kan leda till ohälsa eller olycksfall.

27 §#

Utöver bestämmelserna i 26 § ska arbetsgivaren se till att synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt är märkta med produktens faropiktogram enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP). En rörledning som används för flera produkter kan märkas med alla aktuella faropiktogram.

Märkningar ska placeras väl synliga, med lämpliga mellanrum och nära farliga ställen där det finns risk för läckage, såsom ventiler och kopplingar.

Om en eller flera rörledningar med farliga kemiska produkter inte är märkta enligt kravet i första stycket, ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

För rörledningar som bara innehåller tryckluft utgår ingen sanktionsavgift om faropiktogram saknas.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

28 § – Skyltning#

Arbetsgivaren ska sätta upp skyltar med relevanta faropiktogram vid områden, lokaler och inhägnader där farliga kemiska produkter lagras. Skyltar behövs inte om

behållarnas märkning kan läsas utifrån, eller

riskbedömningen visar att det inte behövs för säkerheten.

29 §#

Arbetsgivaren ska sätta upp skyltar med förbud, påbud och varningar som gäller kemiska risker, om riskbedömningen visar att det behövs.

Bestämmelser om varningsskylt för gasflaskor finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning i kapitlet om trycksatta anordningar.

30 § – Förvaring#

Vid förvaring av kemiska riskkällor ska arbetsgivaren se till att

förvaringsutrymmen, vad gäller material, utformning och hållfasthet, är anpassade till de kemiska riskkällornas egenskaper,

förvaringsskåp och förråd inomhus har fläktstyrd ventilation, när hälsofarliga gaser eller ångor kan avges från behållarna, och

behållare förvaras åtskilda, om två eller flera kemiska riskkällor tillsammans kan ge upphov till ökade risker.

Behållare

31 §#

Vid förvaring av behållare med kemiska riskkällor, ska arbetsgivaren se till att behållarna

är anpassade, vad gäller material, utformning och hållfasthet, till de kemiska riskkällornas egenskaper,

är förslutna när de inte används,

kontrolleras, för att upptäcka läckage, och

har säkerhetsutrustning, när det behövs.

Kemiska riskkällor får inte förvaras i behållare som kan förväxlas, och därigenom orsaka ohälsa eller olycksfall.

Allmänna råd

Säkerhetsutrustning kan vara överfyllnadsskydd, nivåmätare, säkerhetsventil och kylanordning.

32 § – Avfall#

När kemiska riskkällor skickas som avfall, ska arbetsgivaren se till att avfallsmottagaren får relevant information, så att avfallet kan hanteras på ett säkert sätt.

8 – kap. Ytterligare bestämmelser för vissa grupper av kemiska ämnen#

Stöd och verktyg: Risker för vissa ämnen, produkter och verksamheter

1 § – Då gäller föreskrifterna#

Bestämmelserna i detta kapitel preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 kap. och reglerar

alla verksamheter där vissa allergiframkallande ämnen och CMR-ämnen hanteras,

tillstånd och förbud för vissa ämnen, och

obligatoriska mätningar för vissa ämnen.

2 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#

Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs.

Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av arbetstagare, är endast skyldig att följa föreskrifterna i detta kapitel när det gäller att

se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar sitt arbete innan en undersökning och riskbedömning är gjord och nödvändiga riskbegränsande åtgärder har vidtagits, och

föra register enligt 20 §.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.

3 § – Definitioner#

I detta kapitel har, utöver vad som definieras i 7 kap. 3 §, följande begrepp dessa betydelser.

4 § – Allergiframkallande kemiska ämnen#

Bestämmelserna i 5–12 §§ reglerar när arbetstagare exponeras för följande allergiframkallande ämnen:

Farliga kemiska produkter som uppfyller kriterierna i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) för att märkas med faroangivelserna

H317 kan orsaka allergisk hudreaktion, eller

H334 kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning.

Kemiska ämnen och blandningar som innehåller

etyl-2-cyanoakrylat, eller

metyl-2-cyanoakrylat.

Isocyanater som frisätts vid termisk nedbrytning.

Formaldehyd som frisätts under processer.

Om riskbedömningen visar att exponeringen för allergiframkallande ämnen enligt första stycket är försumbar och att skyddsåtgärder därför inte behövs för säkerheten, gäller inte kraven i 5–12 §§. Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Allmänna råd

Skyddsåtgärder kan vara att använda punktutsug eller personlig skyddsutrustning.

5 §#

Vid hantering av allergiframkallande ämnen enligt 4 § ska arbetsgivaren se till att det finns skriftlig dokumentation som anger hur funktionen hos ventilation och arbetsutrustning ska kontrolleras.

Skyltning

6 §#

Vid öppen hantering av allergiframkallande ämnen enligt 4 § ska arbetsgivaren sätta upp skyltar i anslutning till arbetsplatsen för att varna andra arbetstagare om att arbete pågår. Skyltarna ska visa vilka ämnen det handlar om. Skyltarna kan uteslutas, om risken för andra arbetstagare är försumbar.

Allmänna råd

Det kan vara lämpligt att välja varningsskylten Fara som finns i bilaga 3 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser.

7 §#

Det krävs särskild utbildning för dem som leder eller utför arbete som innebär exponering för

farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H317 eller H334 på grund av sitt innehåll av

akrylater,

epoxiplastkomponenter,

formaldehydhartser, eller

organiska syraanhydrider,

farliga kemiska produkter som enligt CLP-förordningen klassificeras som H317 eller H334 på grund av sitt innehåll av diisocyanater och inte omfattas av utbildningskraven i post 74 bilaga XVII förordningen (EG) nr 1907/2006 (Reach),

kemiska ämnen och blandningar som innehåller

etyl-2-cyanoakrylat, eller

metyl-2-cyanoakrylat

om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka,

diisocyanater som frisätts vid termisk nedbrytning, eller

formaldehyd som frisätts under processer.

Allmänna råd

Diisocyanater som omfattas av utbildningskraven i Reach-förordningen är diisocyanater med strukturen

O=C=N–R–N=C=O, där R är en alifatisk eller aromatisk kolväteenhet av ospecificerad längd. Om R innehåller till exempel uretan eller ureabindningar så omfattas dessa ämnen inte av utbildningskravet i Reach-förordningen. Det innebär att prepolymeriserade och oligomera diisocyanater är exempel på diisocyanater som omfattas av utbildningskravet i föreskriften men som inte omfattas av utbildningskraven i Reach-förordningen. Genomgår man en utbildning som krävs enligt Reach-förordningen, har man även uppfyllt Arbetsmiljöverkets krav på utbildning.

8 §#

Den som leder utbildningen som avses i 7 § ska ha goda kunskaper om

kemiska arbetsmiljörisker,

allergiframkallande ämnen,

specifika risker som arbetet medför, och

hur riskerna ska minimeras.

9 §#

Utbildningen som krävs enligt 7 § ska vara anpassad till målgruppen och minst omfatta

vilka risker arbetet innebär,

vilka skyddsåtgärder som behövs, och

hur rengöring och sanering ska utföras.

10 §#

Utbildning som uppfyller kraven i 7–9 §§ ska kunna styrkas med ett utbildningsintyg som får högst vara 5 år gammalt.

Utbildningsintyget ska innehålla

namn och födelsedatum på den som gått utbildningen,

vilka moment som ingått i utbildningen, och

när intyget utfärdades.

Den arbetsgivare som låter en eller flera arbetstagare utan sådant utbildningsintyg som anges i första och andra styckena leda eller utföra arbete som avses i 7 § ska betala en sanktionsavgift om 10 000 kronor för varje sådan arbetstagare.

Medicinska kontroller

11 §#

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H317 eller H334 på grund av sitt innehåll av

akrylater,

epoxiplastkomponenter, eller

formaldehydhartser.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen är försumbar även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

12 §#

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare, som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för följande:

Farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H334 på grund av sitt innehåll av

diisocyanater, eller

organiska syraanhydrider.

Kemiska ämnen och blandningar som innehåller

etyl-2-cyanoakrylat, eller

metyl-2-cyanoakrylat

och om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka.

Diisocyanater som bildas vid termisk nedbrytning.

Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen i luften är försumbar även om andningsskydd inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet.

13 § – Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska ämnen#

Bestämmelserna i 14–20 §§ reglerar all hantering av cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, så kallade CMR-ämnen, som är kemiska ämnen och blandningar, vilka har tillverkats eller utvunnits, samt uppfyller kriterierna i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) för att märkas med följande faroangivelser

H350 kan orsaka cancer,

H340 kan orsaka genetiska defekter, eller

H360 kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet.

Bestämmelserna i 14–20 §§ reglerar även följande arbeten och verksamheter:

Arbete som innebär exponering för

trädamm från lövträd,

respirabelt kristallint kvartsdamm,

asbesthaltigt damm,

dieselavgaser,

polycykliska aromatiska kolväten i sot, tjära eller beck av kol, eller

damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten.

Arbete som innebär hudexponering för mineraloljor som tidigare har använts för att smörja och kyla rörliga delar i en förbränningsmotor.

Framställning av auramin.

Processer där stark syra ingår vid framställningen av isopropylalkohol.

(AFS 2025:1)

Utredning om CMR-ämne eller process kan ersättas

14 §#

Arbetsgivaren ska utreda om det är tekniskt möjligt att ersätta CMR-ämnen enligt 13 § första stycket med andra ämnen, produkter eller processer som medför lägre risk. Utredningen ska dokumenteras skriftligt.

Ett CMR-ämne enligt 13 § första stycket får inte hanteras om det är tekniskt möjligt att ersätta CMR-ämnet.

Arbeten och verksamheter som anges i 13 § andra stycket får inte bedrivas om det är tekniskt möjligt att eliminera exponeringen för ämnen och blandningar som anges i det stycket.

Kraven i första till tredje styckena gäller inte för CMR-ämnen som används för motordrift eller uppvärmning, eller förvaras för sådan användning. Kraven i första till tredje styckena gäller inte heller för asbesthaltigt damm.

(AFS 2025:1)

Dokumentera resultatet av riskbedömningen

15 §#

Vid hantering av CMR-ämnen, eller vid sådana arbeten och verksamheter som anges i 13 §, ska arbetsgivaren se till att dokumentationen om resultatet av riskbedömningen och valet av åtgärder tydligt anger

vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att minimera exponeringen,

i vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs, samt

rutiner för underhåll och kontroll av

funktion hos ventilation, och

arbets- och processutrustning.

Åtgärder

16 §#

Arbetsgivaren ska se till att CMR-ämnen eller sådana arbeten och verksamheter som anges i 13 § hanteras i ett slutet system, om det är tekniskt möjligt.

(AFS 2025:1)

17 §#

Om det inte är tekniskt möjligt att hantera CMR-ämnen eller sådana arbeten och verksamheter som anges i 13 § i ett slutet system, ska arbetsgivaren se till att exponeringen hålls så låg som det är tekniskt möjligt genom att vidta alla åtgärder nedan:

Använda arbetssätt och processer som minskar riskerna.

Välja och anpassa utrustning och metoder, så att luftföroreningar bildas i så liten omfattning som möjligt.

Använda punktutsug eller annan processventilation, så nära källan som möjligt.

Använda skyddskläder och skyddshandskar, om det finns risk för kontakt med CMR-ämnen. De ska bytas vid övergång till annat arbete.

Ordna separata förvaringsplatser för arbets- eller skyddskläder och för privata kläder.

Samla upp spill så snabbt och säkert som möjligt.

Rengöra ytor som har förorenats. Detta ska göras när arbetsuppgiften slutförts, dock minst dagligen.

Förvara och transportera avfall från hanteringen i stötsäkra, förslutna och tydligt märkta behållare.

Övervaka funktionen hos utrustning, process eller ventilation, för att kunna upptäcka oförutsedda händelser eller olycksfall som kan innebära ökad risk för exponering av CMR-ämnen.

(AFS 2025:1)

18 §#

Arbetsgivaren ska planera arbetet med CMR-ämnen eller sådana arbeten och verksamheter som anges i 13 § så att bara de arbetstagare som behövs för arbetet finns i närheten av hanteringen.

Kunskaper

19 §#

De hanterings- och skyddsinstruktioner som arbetsgivaren ska ta fram enligt 7 kap. 22 § ska alltid vara skriftliga för hantering av CMR-ämnen samt för sådana arbeten och verksamheter som anges i 13 §.

Register

20 §#

Arbetsgivaren ska föra register över de arbetstagare som exponerats för CMR-ämnen eller sådana arbeten och verksamheter som anges i 13 § i en sådan omfattning att det kan innebära risk för ohälsa.

Registret ska innehålla uppgifter om

arbetstagarens namn,

arbetsuppgifter,

vilka CMR-ämnen som arbetstagaren exponerats för, och

uppmätt eller uppskattad exponering.

Arbetsgivaren ska spara register som ska föras enligt första stycket, och som avser kemiska ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för att märkas med faroangivelsen H360, i minst fem år efter att exponeringen har upphört.

För andra kemiska ämnen och blandningar än de som avses i tredje stycket, följer av 3 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) att arbetsgivare ska spara register som ska föras enligt första stycket under minst 40 år efter att exponeringen har upphört.

21 § – Förbud och krav på tillstånd#

Det är förbjudet att hantera en kemisk riskkälla som innehåller 0,1 viktprocent eller mer av de ämnen som anges i bilaga 6 tabell 5 grupp A. För erionit gäller förbudet om halten är 1 viktprocent eller mer.

Förbudet gäller inte vid lagerhållning för försäljning och transport av obrutna originalförpackningar.

Förbudet gäller inte heller när det finns ett tillstånd utfärdat av Arbetsmiljöverket för

forskning om effekter av cancerframkallande ämnen,

utveckling av analysmetoder för ett ämne som tillhör grupp A, eller

verksamhet där det finns särskilda skäl att hantera ett sådant ämne.

Den arbetsgivare, som låter en eller flera arbetstagare hantera en eller flera kemiska riskkällor i strid med kraven i första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 721 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

22 §#

Det är förbjudet att hantera en kemisk riskkälla som innehåller 1 viktprocent eller mer av de ämnen som anges i bilaga 6 tabell 6–8 grupp B utan tillstånd utfärdat av Arbetsmiljöverket.

Förbudet gäller inte vid lagerhållning för försäljning och transport av obrutna originalförpackningar.

Den arbetsgivare som låter en eller flera arbetstagare hantera en eller flera kemiska riskkällor i strid med kravet i första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Vid överträdelse av både 21 och 22 §§ utgår sanktionsavgift bara enligt 21 §.

23 §#

I ansökan om tillstånd enligt 21 eller 22 §§ ska följande anges:

vilken kemisk riskkälla som ska hanteras,

syftet med hanteringen,

beskrivning av arbetsmetoden,

antal personer som berörs,

den största mängd som används under en arbetsdag,

den största mängd som finns på arbetsplatsen,

årsförbrukning,

för vilken tidsperiod tillstånd söks,

skälen till att den kemiska riskkällan inte kan ersättas av en mindre farlig kemisk riskkälla,

dokumentation om resultatet av riskbedömningen och valet av åtgärder,

hanterings- och skyddsinstruktioner, och

yttrande från skyddsombud alternativt arbetsmiljöombud, om sådant finns.

24 § – Obligatoriska mätningar och tjänstbarhetsintyg#

Arbetsgivaren ska se till att genomföra yrkeshygieniska mätningar i andningszonen, när det kan förekomma exponering via inandning av

bly och oorganiska blyföreningar,

etylenoxid,

kadmium och oorganiska kadmiumföreningar,

styren, vinyltoluen eller andra reaktiva monomerer vid esterplastframställning, eller

särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer.

Mätningar enligt första stycket behöver inte genomföras om riskbedömningen visar att exponeringen är försumbar. Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

25 §#

Mätningar som krävs enligt 24 §, ska genomföras

senast 3 månader efter att

hanteringen påbörjats, eller

ändrats så att exponeringen kan ha ökat, och därefter

minst 1 gång per år.

26 §#

Om båda mätresultaten från de 2 senaste mätningarna enligt 25 §

är under 1/2 nivågränsvärdet kan mätning genomföras var 3:e år, eller

är under 1/5 av nivågränsvärdet kan mätning genomföras var 5:e år.

Tidsintervallen mellan mätningarna får överskridas med högst 2 månader.

27 §#

Mätningen enligt 24–26 §§ ska dokumenteras skriftligt i en mätrapport, enligt anvisningar i bilaga 2 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

Senast 3 månader efter att en mätning har gjorts, ska en kopia av mätrapporten skickas till Arbetsmiljöverket.

Medicinska kontroller och biologiska exponeringskontroller

28 §#

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg och biologiska exponeringskontroller för arbetstagare, som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för

bly,

kadmium, eller

kvicksilver.

Första stycket gäller inte om riskbedömningen visar att exponeringen är försumbar även om personlig skyddsutrustning inte används.

Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.

Bestämmelser om sanktionsavgifter, för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet.

1 § – Då gäller föreskrifterna#

Bestämmelserna i 5–10 §§ i detta kapitel preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar

arbetstillstånd vid vissa typer av arbeten,

arbeten i cisterner, brunnar, silor, lastutrymmen eller i miljöer med begränsad luftomsättning, och

brandfarliga heta arbeten i eller på behållare, rörledningar eller liknande anordningar.

2 §#

Bestämmelserna i 11–23 §§ i detta kapitel preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för explosionsfarlig miljö som beror på damm.

Bestämmelserna i 11–23 §§ i detta kapitel reglerar även

vätskor med flampunkt över 100 °C,

oavsiktligt bildade brandfarliga gaser, och

fordon som används i explosionsfarliga miljöer.

Bestämmelserna i 11–23 §§ i detta kapitel reglerar inte

hantering av brandfarliga vätskor och gaser,

lokaler som används för medicinsk behandling,

användning av anordningar för förbränning av gasformiga bränslen,

hantering av explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,

hantering där explosionsrisken bara beror på kemiskt instabila ämnen eller blandningar,

gas- och petroleumutvinningsindustrin,

gruvverksamhet, eller

land-, sjö- eller lufttransporter.

Allmänna råd

Brandfarliga vätskor och gaser regleras i den del av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG som genomförs i föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor.

3 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#

Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs.

Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av arbetstagare, är endast skyldig att följa föreskrifterna i detta kapitel när det gäller att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar sitt arbete innan en undersökning och riskbedömning är gjord och nödvändiga riskbegränsande åtgärder har vidtagits.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.

4 § – Definitioner#

I detta kapitel har, utöver vad som definieras i 7 kap. 3 §, följande begrepp dessa betydelser.

5 § – Arbetstillstånd#

Arbetstillstånd krävs vid

arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller i miljö med begränsad luftomsättning, där en brandfarlig vätska, gas eller aerosol, enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP), hanteras eller bildas,

svetsning, slipning, skärning eller annat arbete, som kan medföra hög temperatur, i eller på behållare, rörledning eller liknande anordning som innehåller, eller har innehållit någon brandfarlig kemisk riskkälla, eller

arbete som kan orsaka brand eller explosion inom ett område där explosiv atmosfär kan förekomma.

6 §#

Innan man påbörjar arbete som kräver arbetstillstånd, enligt 5 §, ska arbetsgivaren ha utfärdat ett arbetstillstånd. Det ska innehålla

arbetsgivarens skriftliga godkännande att arbetstagarna får utföra arbetsuppgiften,

hanterings- och skyddsinstruktioner för det aktuella arbetet, och

ett skriftligt intygande av arbetstagarna att de kommer att följa instruktionerna.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstillståndet sparas i minst 3 månader efter att arbetet avslutats.

7 §#

På en gemensam arbetsplats ska arbetsgivaren ge information till den som är samordningsansvarig för arbetsmiljöfrågor angående

det arbete man kommer att utföra som kräver arbetstillstånd enligt 5 §,

hanterings- och skyddsinstruktionerna i arbetstillståndet enligt 6 §, och

de risker i arbetet som kan påverka arbetstagarna som arbetar för andra bolag eller liknande.

Den samordningsansvariga ska ha fått och godkänt denna information innan arbetet får påbörjas.

8 § – Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller i miljö med begränsad luftomsättning#

Innan man påbörjar ett arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller i miljö med begränsad luftomsättning, ska arbetsgivaren se till att mäta halten

syrgas,

hälsofarliga ämnen, och

brännbara gaser och ångor.

Arbetsgivaren ska bedöma om luften ska kontrolleras fortlöpande och om åtgärder behöver vidtas.

Kravet i första stycket gäller inte om riskbedömningen visar att mätningar är uppenbart onödiga. Skälen till bedömningen att mätningar är onödiga ska dokumenteras skriftligt.

9 §#

Vid arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller i miljö med begränsad luftomsättning ska arbetsgivaren se till att

en andningsapparat används, om luftens sammansättning är okänd,

arbetet övervakas, så att den som utför arbetet snabbt kan få hjälp, och

en lyftanordning för att snabbt kunna få ut arbetstagarna ur utrymmet är förberedd, om det inte är uppenbart onödigt.

Det kan behövas arbetstillstånd enligt 5 § vid arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller i miljö med begränsad luftomsättning.

10 § – Brandfarliga heta arbeten i eller på behållare, rörledningar eller liknande anordningar#

Innan man börjar svetsa, slipa, skära eller utföra annat arbete som kan medföra hög temperatur i eller på en behållare, rörledning eller liknande anordning, ska arbetsgivaren se till att tömma anordningen på kemiska riskkällor.

Kravet i första stycket gäller inte om riskbedömningen visar att det är uppenbart onödigt att tömma anordningen innan arbetet utförs.

Det kan behövas arbetstillstånd enligt 5 § vid arbete med svetsning, slipning, skärning eller annat arbete som kan medföra hög temperatur.

11 § – Explosionsfarlig miljö#

Den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare i en explosionsfarlig miljö ska även följa 12–23 §§ som preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. som i övrigt gäller för kemiska riskkällor.

Det finns även krav på arbetstillstånd enligt 5 § vid arbete som kan orsaka brand eller explosion inom ett område där explosiv atmosfär kan förekomma.

Undersökning och riskbedömning

12 §#

Arbetsgivaren ska undersöka om explosiv atmosfär kan bildas i verksamheten. Alla kemiska ämnen och blandningar som vid hanteringen kan förekomma i form av gas, ånga, aerosol eller damm, ska betraktas som ämnen och blandningar som kan bilda explosiv atmosfär.

Kravet i första stycket gäller inte om en undersökning har visat att sådana kemiska ämnen och blandningar inte kan orsaka en explosion.

13 §#

Om undersökningen visar att en explosiv atmosfär kan bildas, ska arbetsgivaren upprätta en skriftlig riskbedömning.

Riskbedömningen ska innehålla uppgifter om

vilka ämnen som bedömts kunna bilda en explosiv atmosfär,

blandningens explosionsbenägenhet,

vilka tändkällor som finns och var de finns,

hur man har kommit fram till i vilka zoner en explosiv atmosfär kan uppstå,

sannolikheten för att en explosiv atmosfär antänds och vilka konsekvenser det kan få,

vilka utrymmen, utrustningar, installationer, material eller liknande som har betydelse för explosionsrisken, och

vilka tryckavlastningszoner som måste märkas ut, så att personer inte befinner sig inom farligt område under drift.

Riskbedömningen ska ha utförts av någon som har lämplig utbildning och kunskap för att göra riskbedömningar av explosiv atmosfär.

Riskbedömningen ska omfatta normalt arbete, underhåll och förväntade avvikelser och fel.

Den arbetsgivare som inte har upprättat en riskbedömning enligt första stycket ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Allmänna råd

Vid behov av tryckavlastning bör man alltid eftersträva att göra det säkert på en lämplig plats utanför byggnaden så att inte personer eller säkerhetsutrustning skadas av utströmmande medier, tryckvågor, flammor, splitter eller liknande. Det är inte ovanligt med eldsflammor som sträcker sig flera tiotals meter från en avlastningsmynning.

14 §#

Arbetsgivaren ska se till att undersökningen och riskbedömningen även omfattar

vilka rutiner som behövs för en säker hantering,

vilken skyddsutrustning och vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga,

att utrustning, installationer, skyddssystem, komponenter, anordningar, verktyg och material är lämpliga,

vilka rutiner som behövs för att på ett säkert sätt ta hand om spill och läckage,

vilka områden som, genom öppningar, har eller kan få förbindelse med områden som har betydelse för explosionsrisken, och

vilka brandsläckmedel som behövs och hur släckningen ska gå till för att förhindra explosion.

Zonklassificering

15 §#

Arbetsgivaren ska klassificera explosionsfarliga områden eller lokaler i zoner, zon 0–2 eller zon 20–22, efter hur ofta explosiv atmosfär uppkommer och hur länge den varar. Områdena ska klassificeras enligt gällande Europastandard eller på annat sätt, som ger minst motsvarande skyddsnivå.

För områden eller lokaler med sådana zoner ska arbetsgivaren sätta upp varningsskylten Explosiv atmosfär, utformad i enlighet med bilaga 3 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser. Skylten ska ha en tilläggsskylt med texten ”För arbetsrutiner och material, se explosionsskyddsdokument”.

Arbetsgivaren ska i ett särskilt dokument

ange zonklassificeringen,

märka ut zonerna, så att de entydigt kan identifieras, och

ange om den explosiva atmosfären avviker från normalt tryck, temperatur eller luftsammansättning.

Kraven i första–tredje styckena gäller inte för tillfälliga arbetsplatser och vid underhåll av mobila tekniska anordningar. Om riskbedömningen visar att det behövs, ska det dock finnas skriftliga skyddsinstruktioner och avspärrningar.

Allmänna råd

Vid zonklassificering kan man använda SS-EN IEC 60079-10-1:2021 Explosiv atmosfär – Del 10-1: Klassning av områden med explosiv gasatmosfär. Utgåva 3. eller SS-EN 60079-10-2:2015 Explosiv atmosfär – Del 10-2: Klassning av områden med explosiv dammatmosfär. Utgåva 2.

16 §#

Arbetsgivaren ska välja utrustning och skyddssystem enligt kategorierna i bilaga 2 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:7) om produkter – utrustning för potentiellt explosiva atmosfärer. Följande utrustningskategorier ska användas inom respektive klassade områden:

I zon 0 eller zon 20, utrustningskategori 1.

I zon 1 eller zon 21, utrustningskategori 1 eller 2.

I zon 2 eller zon 22, utrustningskategori 1, 2 eller 3.

För utrustning som redan används eller tillhandahållits före den 31 juli 2003 gäller inte kravet i första stycket.

Åtgärder

17 §#

Arbetsgivaren ska planera arbetet och vidta åtgärder för att förebygga explosioner. Åtgärderna ska väljas i följande prioritetsordning:

Förhindra att explosiv atmosfär bildas.

Undvika att explosiv atmosfär antänds.

Begränsa de skadliga effekterna om en explosiv atmosfär antänds, så att risken för personskador minimeras.

Om riskbedömningen visar att det behövs, ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förhindra att explosiv atmosfär som antänts sprids i byggnader eller processenheter via rör, ledningar eller på annat sätt.

Allmänna råd

Vid arbetet med att förhindra att explosiv atmosfär bildas kan man använda EU-kommissionens handbok Icke-bindande handbok för god praxis avseende genomförandet av direktiv 1999/92/EG ”ATEX” (explosiv atmosfär).

För att undvika att explosiv atmosfär antänds kan man begränsa antändningskällor. För att begränsa de skadliga effekterna kan man se till att släckanordningar finns.

18 §#

Arbetsgivaren ska se till att bevara explosionsskydd, genom att kontrollera och underhålla utrustning, installationer, skyddssystem, komponenter, anordningar, verktyg och material.

Kunskaper

19 §#

Arbetsgivaren ska ta fram rutiner för hur underhållsarbete och tillfälliga driftstopp på utrustningar och anordningar ska utföras. Rutinerna ska innehålla information om hur man gör ett säkert stopp och vilka kontroller som krävs, innan arbetet återupptas.

20 §#

Arbetsgivaren ska se till att alla som befinner sig i explosionsfarlig miljö, eller utför arbete som kan påverka explosionssäkerheten, har lämplig utbildning eller tillräckliga kunskaper om explosionsrisker och vilka skyddsåtgärder som krävs.

Verifiering av explosionssäkerheten

21 §#

Innan en arbetsplats med explosionsfarliga områden enligt 15 § tas i bruk för första gången ska arbetsgivaren se till att man kontrollerar och verifierar anläggningens explosionssäkerhet. Detta ska göras av en person med teoretisk kunskap om explosionsrisker och erfarenhet av explosionsskydd för aktuell hantering.

Explosionsskyddsdokument

22 §#

Innan ett arbete påbörjas ska arbetsgivaren upprätta ett explosionsskyddsdokument med riskbedömningen som underlag. Explosionsskyddsdokumentet ska hållas aktuellt.

Explosionsskyddsdokumentet ska minst innehålla uppgifter om

att explosionssäkerheten har verifierats och kontrollerats enligt 21 §,

vilka explosionsrisker som förekommer,

vilka områden som har klassificerats och delats in i zoner enligt 15 §,

tryckavlastningszoner,

vilka skyddsutrustningar och säkerhetsrutiner som måste finnas för att minska explosionsrisken,

rutiner för

utfärdande av arbetstillstånd enligt 5 §,

underhållsarbete, och

tillfälliga stopp,

vem som är samordningsansvarig och vad som ingår i ansvarsområdet,

hur arbetsplatsen, arbetsutrustning, skyddssystem, personlig skyddsutrustning, material, varningsanordningar och utrymningsvägar används och underhålls på säkert sätt, och

vilka rutiner som gäller för säker hantering av spill, läckage och brand.

Uppdatering av explosionsskyddsdokument ska göras innan en ändring av utrustning, rutiner, recept, råvaror, organisation sker eller förhållanden i övrigt inträffar som kan påverka risken med explosiv atmosfär.

Kraven i första stycket gäller inte för tillfälliga arbetsplatser och vid underhåll av mobila tekniska anordningar. Om riskbedömningen visar att det behövs, ska det dock finnas skriftliga skyddsinstruktioner och lämpliga avspärrningar.

Den arbetsgivare som inte har upprättat ett explosionsskyddsdokument enligt första stycket ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Uppföljning av olycksfall och tillbud

23 §#

Arbetsgivaren ska utreda och skriftligt dokumentera olycksfall och tillbud.

Om ett olycksfall eller ett allvarligt tillbud har inträffat, får arbetet inte återupptas förrän en förnyad riskbedömning visat att det går att utföra arbetet säkert.

Explosionsskyddsdokumentet ska uppdateras efter inträffat olycksfall eller tillbud.

Den arbetsgivare som har återupptagit arbetet utan att ha upprättat en förnyad riskbedömning enligt andra stycket ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 721 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

10 – kap. Kompletterande bestämmelser för vissa kemiska riskkällor#

Stöd och verktyg: Risker för vissa ämnen, produkter och verksamheter

1 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#

Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs.

Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av arbetstagare är endast skyldig att följa föreskrifterna i detta kapitel när det gäller att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar sitt arbete innan en undersökning och riskbedömning är gjord och nödvändiga riskbegränsande åtgärder har vidtagits.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel. Den som driver sådan verksamhet omfattas dock inte av bestämmelserna i 16, 17 och 41 §§.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.

2 § – Definitioner#

I detta kapitel har, utöver vad som definieras i 7 kap. 3 §, följande begrepp dessa betydelser.

3 § – Anestesigaser#

Bestämmelserna i 4 och 5 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar anestesigaser.

Utrustning

4 §#

Vid hantering av anestesigaser ska arbetsgivaren se till att följande åtgärder vidtas:

Anestesigasutrustningen ska genomgå teknisk översyn och mätning av läckageflöde innan den tas i bruk och därefter årligen. Resultat av mätningar, mätmetod och andra uppgifter av betydelse för resultatet ska dokumenteras skriftligt.

Före varje användning ska tätheten hos anestesigasutrustningens andningssystem kontrolleras och vid behov justeras och kontrolleras igen. Resultatet av kontroller och vidtagna åtgärder ska dokumenteras skriftligt.

Överskottsutsuget ska vara aktiverat under pågående arbete.

Överskottsutsugets kapacitet ska kunna övervakas kontinuerligt.

Eventuella fel i överskottsutsugets funktion vid drift ska visas av ett kontrollsystem.

Allmänna råd

Bestämmelser finns även i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården och i Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter.

5 §#

Arbetsgivaren ska se till att man förvarar behållare som innehåller ett vätskeformigt anestesimedel, som är avsett för inhalation i gasform, i ett särskilt avgränsat ventilerat utrymme.

Kravet i första stycket gäller inte obrutna originalförpackningar eller om behållaren är en del i ett slutet system.

6 § – Bekämpningsmedel#

Bestämmelserna i 7–13 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare kan exponeras för bekämpningsmedel.

Bestämmelserna i 7–13 §§ i detta kapitel reglerar också arbete med material och varor som har behandlats med kemiska bekämpningsmedel.

Bestämmelserna i 7–13 §§ i detta kapitel reglerar inte arbete med sådana bekämpningsmedel där Kemikalieinspektionen har föreskrivit om undantag från kravet på godkännande i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel.

Kunskaper

7 §#

De hanterings- och skyddsinstruktioner som arbetsgivaren ska ta fram enligt 7 kap. 22 § ska alltid vara skriftliga för arbete med

bekämpningsmedel som enligt förordningen om bekämpningsmedel hör till klass 1,

antifoulingprodukter, och

andra bekämpningsmedel, material eller varor som är behandlade med bekämpningsmedel, om arbetet innebär särskilda risker för ohälsa eller olycksfall.

Personlig skyddsutrustning och hygien

8 §#

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder skyddshandskar och övrig personlig skyddsutrustning som behövs, om arbetet med bekämpningsmedel medför risk att få medel på huden. Andningsskydd ska användas, om arbetet medför risk för inandning av en skadlig mängd bekämpningsmedel.

9 §#

Arbetsgivaren ska se till att det finns tillgång till lämpligt rengöringsmedel och vatten i den utsträckning som behövs, för att tvätta av bekämpningsmedel som kommit på huden.

Spridning i växthus eller annan lokal

10 §#

När bekämpningsmedel sprids i växthus eller andra lokaler på ett sådant sätt att det finns risk för inandning av medlet, ska arbetsgivaren se till att det finns skyltar uppsatta vid alla ingångar till lokalen. På skyltarna ska det finnas uppgifter om att bekämpningsmedel sprids och vilka villkor som gäller för tillträde till lokalen.

Spridning i gasform

11 §#

Arbetsgivaren ska se till att bekämpningsmedel som enligt föreskrifter från Kemikalieinspektionen försetts med beteckningen SoX bara får spridas under sådana förhållanden att det vid olycksfall går att få hjälp omedelbart.

Antifoulingprodukter

12 §#

Arbetsgivaren ska se till att sprutapplicering av en antifoulingprodukt bara får ske inom ett särskilt markerat område. Bara de arbetstagare som deltar i appliceringsarbetet får vistas inom området. Skyltar om detta ska sättas upp väl synliga. Området ska vara så stort att arbetstagare utanför området skyddas mot risker för ohälsa på grund av appliceringsarbetet.

13 §#

Innan arbete med borttagning av en antifoulingprodukt påbörjas, ska arbetsgivaren så långt som möjligt klarlägga vilka farliga ämnen produkten innehåller. De skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till produktens sammansättning ska vidtas. Om det inte går att klarlägga produktens sammansättning, ska åtgärder vidtas som ger tillräckligt skydd mot varje farligt ämne, som rimligen kan förekomma i produkten.

14 § – Blybatterier#

Bestämmelserna i 15–19 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare laddar eller underhåller blybatterier som används för att driva fordon eller mobila maskiner.

Åtgärder

15 §#

Vid laddning och underhåll av blybatterier, ska arbetsgivaren se till att förebygga risk för brand och explosion genom att

arbetet bara utförs på en särskild laddningsplats,

laddningsplatsen är väl ventilerad med så stor luftväxling att explosiv blandning av vätgas och luft inte uppkommer,

öppen eld eller andra tändkällor inte förekommer på laddningsplatsen,

utrustning för brandsläckning finns lätt tillgänglig vid laddningsplatsen,

förbudsskylten Rökning och öppen eld förbjuden, utformad i enlighet med bilaga 3 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser, är uppsatt på väl synlig plats,

laddaren inte är ansluten till strömkällan när den kopplas till eller från blybatteriet,

blybatterier lyfts med utrustning som inte kan orsaka kortslutning, och

förebygga att statisk elektricitet uppkommer.

Allmänna råd

För bedömning av ventilationsbehovet kan man använda SS-EN 62485–3:2015 Laddningsbara batterier och batterianläggningar – Säkerhet – Del 3: Traktionsbatterier. Utgåva 1.

Åtgärder för att minska eller förhindra statisk elektricitet kan vara att välja lämpliga arbetskläder och golvmaterial. Statisk elektricitet kan temporärt avledas, genom att man med båda händerna griper om ett jordat föremål.

16 §#

Vid laddning av ett blybatteri ska arbetsgivaren se till att man inte gör något annat underhåll av batteriet än automatisk vattenpåfyllning.

17 §#

Arbetsgivaren ska se till att det finns anordning för ögonspolning och tvättmöjligheter i anslutning till laddningsplatsen.

Kunskaper

18 §#

Arbetsgivaren ska se till att ett blybatteri bara laddas och underhålls av arbetstagare som har kunskap om riskerna.

Även andra arbetstagare får ladda ett blybatteri om

fordonet eller maskinen har

inbyggd laddare, eller

ett särskilt anslutningsdon som används för att ansluta batteriet till laddaren, och

laddaren har ett överladdningsskydd.

19 §#

Arbetsgivaren ska se till att det finns instruktioner för laddning och underhåll av blybatteriet vid laddningsplatsen eller på fordonet eller maskinen.

20 § – Cytostatika och andra läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa#

Bestämmelserna i 21–38 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar cytostatika eller andra läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa. Bestämmelserna avser följande läkemedel:

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel, som tillhör eller preliminärt tillhör grupp L01 i ATC-systemet enligt Läkemedelsverket.

Andra läkemedel med cytotoxisk effekt.

Läkemedel som kan orsaka överkänslighet.

Inhalationsläkemedel, utom anestesigaser.

Bestämmelserna i 21–38 §§ reglerar även hantering av material eller kroppsvätskor som är förorenade med cytostatika eller andra läkemedel och som kan orsaka bestående ohälsa.

Åtgärder

21 §#

Arbetsgivaren ska se till att all beredning av läkemedel görs i lokaler som är särskilt avsedda och inredda för ändamålet.

22 §#

Vid risk för exponering för läkemedel, ska arbetsgivaren se till följande:

Personlig skyddsutrustning ska finnas lätt tillgänglig i anslutning till den plats där arbetet utförs och bara användas där.

Skyddskläder och skyddshandskar ska användas.

Hud eller ögon som kommit i direkt kontakt med läkemedel ska sköljas med stora mängder vatten.

Det ska finnas möjlighet till handtvätt i anslutning till den plats där arbetet utförs.

Ögonskydd ska rengöras direkt efter avslutat arbete.

Andningsskydd ska användas vid filterbyte samt service, underhåll och rengöring av säkerhetsbänk med tillhörande ventilationskanaler, om inte tillräcklig säkerhet kan uppnås på annat sätt.

Kunskaper

23 §#

De hanterings- och skyddsinstruktioner som arbetsgivaren ska ta fram enligt 7 kap. 22 § för hantering av läkemedel ska alltid vara skriftliga. Instruktionerna ska även innehålla information om hur

avfall, spill och liknande som innehåller läkemedel omhändertas,

städning ska utföras, och

filterbyte, service, underhåll och rengöring av säkerhetsbänk med tillhörande ventilationskanaler ska utföras.

24 §#

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna som kan bli exponerade för läkemedel som är reproduktionsstörande eller kan ha skadlig inverkan på graviditet eller amning om de risker som exponeringen kan innebära.

För gravida och ammande arbetstagare finns särskilda bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar i kapitlet om gravida, nyförlösta och ammande.

25 §#

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om deras skyldighet att rapportera om de vet, eller misstänker, att den yrkesmässiga exponeringen för läkemedel orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud. Rapporteringen ska ske skriftligt till arbetsgivaren.

26 §#

Arbetsgivaren ska se till att filterbyte samt service, underhåll och rengöring av säkerhetsbänk med tillhörande ventilationskanaler, bara utförs av de som fått muntlig och skriftlig instruktion om hur riskerna ska undvikas.

Avfall

27 §#

Arbetsgivaren ska se till att man omgående placerar läkemedelsavfall i en behållare som är märkt så att det framgår vad den innehåller. Behållaren ska hållas försluten.

Särskilda krav för läkemedel som kan orsaka överkänslighet

28 §#

Arbetsgivaren ska se till följande:

Den som visar tecken på överkänslighet efter inandning av eller hudkontakt med ett läkemedel ska inte bereda denna typ av läkemedel.

Personlig skyddsutrustning som använts vid hantering av läkemedel som kan orsaka överkänslighet ska inte användas vid hantering av andra typer av läkemedel.

Särskilda krav för inhalationsläkemedel

29 §#

Vid administreringen av inhalationsläkemedel ska arbetsgivaren se till att man använder följande:

Utrustning som hindrar att aerosol eller pulver kommer ut i lokalen. Om sådan utrustning inte kan användas, ska andningsskydd användas.

Skyddsrock, skyddshandskar och ögonskydd.

Särskilda krav för läkemedel med cytotoxisk effekt

30 §#

Bestämmelserna i 31–38 §§ reglerar hantering av följande läkemedel med cytotoxisk effekt:

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel.

Andra läkemedel med cytotoxisk effekt.

Bestämmelserna i 31–38 §§ reglerar inte läkemedel med ATC-kod L01, som innehåller monoklonala antikroppar, om riskbedömningen visar att hanteringen inte medför allvarlig hälsorisk genom cytostatisk eller cytotoxisk verkan. Dessa ska då hanteras som läkemedel som kan orsaka överkänslighet, se 28 §.

31 §#

Arbetsgivaren ska se till att det finns en särskild inredd plats för beredning av läkemedel med cytotoxisk effekt i de lokaler där man bereder läkemedel.

Anordning ska finnas för att vid spill, haveri och liknade hindra spridning av läkemedel med cytotoxisk effekt utanför beredningsplatsen.

Allmänna råd

Anordning för att hindra spridning av läkemedel med cytotoxisk effekt vid beredning kan vara att ha en lokal med undertryck och tillträde via sluss med övertryck. Det kan också vara användning av en spillbricka med absorberande material.

32 §#

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder en säkerhetsbänk eller ett slutet system vid beredning av läkemedel med cytotoxisk effekt, om inte riskbedömningen visar att samma skyddsnivå kan uppnås på annat sätt.

33 §#

Arbetsgivaren ska kontrollera att säkerhetsbänken, som används för hantering av läkemedel med cytotoxisk effekt, fungerar så att läkemedel inte sprids utanför den. Säkerhetsbänken ska kontrolleras

innan den tas i bruk,

årligen, och

efter filterbyte.

Resultatet av kontrollerna ska dokumenteras skriftligt.

34 §#

När en säkerhetsbänk används för hantering av läkemedel med cytotoxisk effekt, ska arbetsgivaren se till följande:

Frånluften från bänken ska renas från partiklar genom mikrofiltrering.

Bänken ska vara ansluten till en frånluftskanal som är skild från det allmänna ventilationssystemet.

Fel i ventilationssystemets funktion ska visas av ett kontrollsystem. Kontrollsystemet ska larma vid för lågt frånluftsflöde.

35 §#

Innan ett slutet system används för hantering av läkemedel med cytotoxisk effekt, ska arbetsgivaren prova systemet och se till att det är tätt. Resultatet av kontrollerna ska dokumenteras skriftligt.

36 §#

Arbetsgivaren ska, minst årligen, kontrollera att arbetstagarnas arbetssätt inte medför att läkemedel med cytotoxisk effekt sprids utanför säkerhetsbänken, det slutna systemet eller motsvarande anordning. Resultatet av kontrollerna ska dokumenteras skriftligt.

37 §#

Arbetsgivaren ska se till att textilier, skyddsutrustning och annan utrustning som förorenats med läkemedel med cytotoxisk effekt omhändertas omedelbart för rengöring eller destruktion. Skriftliga instruktioner för denna hantering ska finnas tillgängliga.

38 §#

Arbetsgivaren ska se till att beredning och administrering av läkemedel med cytotoxisk effekt bara görs av arbetstagare som genomgått särskild utbildning. Utbildningen ska minst omfatta information om

vilka risker arbetet innebär,

hur beredning och administrering utförs på ett säkert sätt,

vilka skyddsåtgärder som krävs, och

hur man tar hand om läkemedelsavfall, läkemedelskontaminerat material och kroppsvätskor.

39 § – Färg och lack#

Bestämmelserna i 40 § preciserar och kompletterar bestämmelser i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar färg eller lack.

Hantering av färg och lack

40 §#

Arbetsgivaren ska se till att man använder vattenburen färg och lack på tillfälliga arbetsplatser inomhus eller i slutna utrymmen. Om det krävs av tekniska eller kulturhistoriska skäl, får man använda färg och lack som innehåller organiska lösningsmedel.

41 § – Gaser#

Bestämmelserna i 42–47 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar gas med undantag för avgaser och andra gaser som bildas men inte omhändertas och luft under atmosfäriska förhållanden.

Allmänna råd

Bestämmelser finns även i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler.

42 §#

I anslutning till platser där gas hanteras ska arbetsgivaren, vid behov, se till att det finns

gasmätning,

vindriktningsvisare, och

möjlighet att utlösa gas- eller brandlarm.

43 §#

Arbetsgivare som lagrar gas i annan behållare än gasflaska ska göra det på iordningställd plats.

44 §#

Arbetsgivaren ska se till att utomhuslagring av gas, som är hälsofarlig enligt kriterierna i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP), sker på ett inhägnat område. Lagringsplatsen ska vara placerad så att gasbehållarna är skyddade från oförutsedda händelser utanför lagringsplatsen.

45 §#

Arbetsgivaren ska se till att i lokaler där gas hanteras ska ventilationen vara utformad så att syrgaskoncentrationen i luften normalt inte understiger 20 volymprocent. Om syrgaskoncentrationen understiger 18 volymprocent ska andningsapparat användas.

I lokaler där syrgas hanteras ska syrgaskoncentrationen normalt inte överstiga 22 volymprocent.

Hantering av kondenserad syrgas

46 §#

Vid fyllning eller tömning av kondenserad syrgas ska arbetsgivaren se till att man använder anpassad utrustning som är syretvättad och att det inte finns något brännbart i närheten som kan antändas.

Gasflaskor och gasledningar vid smältsvetsning och termisk skärning

47 §#

Vid smältsvetsning och termisk skärning ska arbetsgivaren se till att

kopplingar för bränngas och syrgas är utformade så att förväxling inte kan ske,

tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas kontrolleras regelbundet, så att säkerheten bevaras, och

utrustning för syrgas hålls fri från olja och fett.

48 § – Kvartshaltigt damm#

Bestämmelserna i 49–58 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar material som innehåller mer än 3 viktprocent kvarts.

Bestämmelserna i 49–58 §§ i detta kapitel reglerar inte hantering vid enstaka tillfällen eller arbete där man hanterar jord- eller sandförorenade jordbruksprodukter utomhus.

Dokumentera resultatet av riskbedömningen

49 §#

Arbetsgivaren ska skriftligt dokumentera resultatet av riskbedömningen och vilka åtgärder man har valt. Dokumentationen ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen och innehålla uppgifter om

vilka arbetsmoment som kan innebära exponering för kvartshaltigt damm,

vid vilka källor det kvartshaltiga dammet bildas och sprids från,

vilka skyddsåtgärder som har valts för att minska exponeringen,

driftsförhållanden,

bedömning av exponering i förhållande till det hygieniska gränsvärdet,

vilka arbetstagare som ska genomgå medicinska kontroller,

vilka personer som deltagit i riskbedömningen, och

vilket datum dokumentet skapades och vilken ansvarig person, som har godkänt dokumentet.

Den arbetsgivare som inte kan uppvisa dokumentation enligt första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Referensmätningar

50 §#

Referensmätningar, för att bedöma lufthalten av respirabelt damm av kvarts eller kristobalit, kan användas istället för yrkeshygieniska mätningar. Om man ska använda referensmätningar som underlag vid riskbedömningen och för valet av åtgärder, ska arbetsgivaren se till att

förhållandena är likvärdiga på den egna arbetsplatsen och på den plats där man har genomfört referensmätningarna, och

det finns en skriftlig dokumentation tillgänglig på arbetsplatsen, som visar att dessa förhållanden är likvärdiga.

Åtgärder

51 §#

Vid arbete i hytt där det finns risk för att arbetstagare exponeras för kvartshaltigt damm över det hygieniska gränsvärdet ska arbetsgivaren se till att hytten har

särskild tillförsel av luft som ska vara så fri från föroreningar som möjligt,

övertryck som förhindrar att damm tränger in i hytten, och

utrustning som reglerar temperaturen.

52 §#

Arbetsgivaren ska se till att kvartshaltigt blästermedel inte används vid manuell blästring.

Kravet i första stycket gäller inte om man utför arbetet i ett slutet blästerskåp med utsug eller som våtblästring där vatten tillsätts till blästermedlet.

53 §#

Arbetsgivaren ska se till att kristobalithaltigt filtermaterial inte används för vattenrening.

Kravet i första stycket gäller inte om man effektivt förhindrar att damm sprids vid dosering av materialet.

Rengöring

54 §#

Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen där man hanterar kvartshaltigt material hålls ren från kvartshaltigt damm. Det ska finnas rutiner för regelbunden rengöring. Arbetsgivaren ska utgå från riskbedömningen när dessa rutiner tas fram.

Kraven i första stycket gäller även hytter, personalutrymmen, och andra lokaler som är i direkt anslutning till verksamheten.

Uppföljning av åtgärder

55 §#

Arbetsgivaren ska se till att kontrollera funktion och prestanda hos anordningar som används för att minska arbetstagarnas exponering för kvartshaltigt damm. Kontrollerna ska utföras med högst 6 månaders mellanrum. Kontrollerna ska dokumenteras skriftligt och dokumenten ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen.

Kontrollerna ska utföras oftare om förhållandena på arbetsplatsen kräver det.

Den arbetsgivare som bryter mot kraven i första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Allmänna råd

Dokumentationen anses vara tillgänglig om arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud och Arbetsmiljöverket kan få tillgång till den vid behov.

56 §#

Arbetsgivaren ska minst 1 gång per år följa upp de åtgärder som har genomförts. Vid uppföljningen ska man bedöma om åtgärderna fått avsedd effekt för alla arbetstagare som berörs av dem.

Medicinska kontroller

57 §#

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för respirabelt damm av kvarts eller kristobalit där

halten i luften uppgår till minst halva gränsvärdet, och

arbetet pågår under mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst 3 månader per år.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet.

Anmälan av mobila anläggningar

58 §#

Innan ett mobilt krossverk, ett mobilt asfaltverk eller en mobil betongstation tas i bruk, ska arbetsgivaren skicka in en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Anmälan ska innehålla uppgifter om

företagets namn, organisationsnummer och kontaktperson,

typ av verksamhet,

vilken typ av mobil anläggning som används eller kommer att användas i verksamheten, och

var anläggningen är placerad, angivet med adress eller koordinater.

Om någon av uppgifterna enligt punkterna 1–4 ändras, ska arbetsgivaren göra en ny anmälan senast 3 månader efter ändringen.

Den arbetsgivare som använder mobilt krossverk, mobilt asfaltverk eller mobil betongstation i strid med kraven i första, andra och tredje stycket, ska betala en sanktionsavgift om 5 000 kronor.

59 § – Syntetiska oorganiska fibrer#

Bestämmelserna i 60–71 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar syntetiska oorganiska fibrer eller material som innehåller mer än 5 viktprocent sådana fibrer.

Isolerings- och rivningsarbete

60 §#

Vid arbete med dammande lösull och vid dammande rivning av material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer ska arbetsgivaren förhindra att damm sprids genom att använda dammsugare eller vidta andra åtgärder med motsvarande effekt.

På tillfälliga arbetsplatser ska avskärmning ordnas, om riskbedömningen visar att det behövs.

Rengöring

61 §#

Arbetsgivaren ska se till att man rengör arbetsutrymmen där man hanterar material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer. Rengöringen ska göras direkt efter att arbetet är avslutat. Om arbetet pågår längre tid än en vecka, ska rengöring göras minst en gång per vecka.

62 §#

Där syntetiska oorganiska fibrer hanteras ska arbetsgivaren se till att rengöring görs med dammsugare i första hand. Frånluft från mobil dammsugare ska renas, så att minst 99,95 procent av det respirabla fiberhaltiga dammet avskiljs.

63 §#

Vid hantering av syntetiska oorganiska fibrer ska arbetsgivaren se till att ventilationssystemet rengörs, så att anläggningen fungerar som den ska. Ventilationssystemets funktion ska kontrolleras med högst 6 månaders mellanrum.

64 §#

Arbetsgivaren ska se till att en anordning för att samla upp avfall, spill och material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer finns lätt tillgänglig.

Personlig skyddsutrustning och arbetskläder

65 §#

Vid starkt dammande arbete med syntetiska oorganiska fibrer ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna använder lämpliga skyddskläder. Om kläderna är starkt förorenade, ska de dammsugas innan de tas av.

66 §#

Arbetsgivaren ska se till att skyddskläder och annan personlig skyddsutrustning som har använts vid arbete med syntetiska oorganiska fibrer förvaras

skilda från privata kläder och arbetskläder, och

i särskilt utrymme i omedelbar anslutning till arbetsplatsen.

67 §#

Arbetsgivaren ska se till att märka arbets- och skyddskläder som är förorenade med syntetiska oorganiska fibrer innan de lämnas till rengöring eller tvätt. Det ska framgå av märkningen vad kläderna är förorenade med.

Särskilda krav för särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer

68 §#

Bestämmelserna i 69–71 §§ reglerar all hantering av följande särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer:

eldfasta keramiska fibrer,

specialfibrer, och

kristallina fibrer.

Det finns även krav på exponeringsmätningar i 8 kap. 24–27 §§, när det förekommer exponering via inandning av särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer.

69 §#

Arbetsgivaren ska se till att regelbundet arbete med särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer där damm uppkommer sker i ett särskilt utrymme. Vid ingången till utrymmet ska det finnas en varningsskylt med texten ”Fiberhaltigt damm – farligt vid inandning”.

70 §#

Arbetsgivaren ska se till att märka teknisk utrustning som innehåller särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer som kan bilda fiberhaltigt damm. Utrustningen ska märkas så att man kan identifiera innehållet och de risker som detta kan medföra.

71 §#

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering i mer än 50 timmar per kalenderår för särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet.

2.Tolkning#

Ingen tolkning tillagd ännu.